Våren 2010 turnerar fotoutställningen Gaza Graffiti till ett 15-tal platser i Palestina och Israel. Vid sidan av utställningen arrangeras också ”A Day for Gaza”, med musik, teater, film och kollektiva muralmålningar som bygger en bro mellan det isolerade Gaza och omvärlden.

Du kan följa turnén genom Gaza Graffiti blog:
http://gazagraffiti.wordpress.com/

Nu har årets första nummer av Palestina Nu kommit till våra medlemmar. Här kan du läsa några av artiklarna, bland annat Per Gahrtons ledare där han argumenterar för sanktioner mot Israel och du får följa med Catrin Ormestad till Gaza ett år efter kriget. Läs också om läsestugan i Abu Dis som PGS samarbetar med.

Filmen visas lördagen den 20 februari klockan 15.30. Biografteatern Rio, Hornstulls strand 3, Stockholm.

Filmskaparen Maryse Gargour och historikern Sandrine Mansour-Merien kommer att delta i en debatt efter filmvisningen. Läs mer om filmen på www.biorio.se.

Filmen som ingen tv-kanal i väst vågar visa. En dokumentär om Palestina före 1948, om hur fördrivningen av palestinierna inleddes. Den explosiva sanningen baserad på israeliska officiella dokument, pressklipp samt intervjuer av historiker.

Årsdagen av Israels anfall mot Gaza den 27 december 2008 uppmärksammades på olika sätt världen över. Förutom att det var lokala aktiviteter runt om i Sverige, deltog PGS i ett fackeltåg från moskén vid Medborgarplatsen till Immanuelskyrkan.

I Immanuelskyrkan hölls sedan en minneskväll för Gaza, med musik och tal. Kyrkan var fullsatt och vikten av solidaritet gick som en röd tråd genom alla framträdanden.

Medverkade gjorde bland annat Carl-Axel och Monica Dominique, Monica Nielsen,Divine, Sofia Berg-Böhm och Mousa Elias. Lotta Schüllerqvist visade starka bilder från Gaza, Dror Feiler berättade om Ship to Gaza och Helle Klein höll ett mycket gripande tal som fick många att gråta.

Monica Nielsen

Helle Klein

Palestinska föreningen serverade mat

Pengar samlades in till Ship to Gaza och det såg ut att bli riktigt mycket pengar. Vi återkommer när de är räknade.

Arrangörer av minneskonserten var Broderskapsrörelsen, Immanuelskyrkan, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf), Kristna Fredsrörelsen, Svenska Missionskyrkan, Palestinagrupperna i Sverige, Palestinska föreningen i Stockholm, Studieförbundet Bilda.

I följande artikel av Sara Aarnivaara tas läsaren med på en resa genom det palestinska Libanon. Vi får följa med till flyktingläger i södra, västra och norra Libanon, får en inblick i palestiniernas situation i landet och får besöka ett av Palestinagrupperna i Sveriges samarbetsprojekt i norra Libanon.

Foto: Yvonne Fredriksson

Den 27 december 2008 inledde Israel sin invasion av den redan då hårt sargade Gazaremsan. Israels krig mot Gaza pågick under 22 dagar, dagar av förtvivlan och sorg. Över 1 400 palestinier dödades, varav 400 barn. Skolor och FN-byggnader bombades, industriområden jämnades med marken och många hus och hem förvandlades till ruiner. Nu ett år senare är situationen fortfarande svår för Gazas befolkning, då Israel hindrat alla försök till återuppbyggnad.

På årsdagen av invasionen den 27 december ordnas ett fackeltåg och en minneskonsert i Stockholm.

Vi samlas utanför moskén vid Medborgarplatsen klockan 17.00 för att tända facklor och gå tysta till Immanuelskyrkan på Kungstensgatan.

Minneskonserten hålls i Immanuelskyrkan klockan 19.00
(palestinsk mat serveras från 18.00)

Medverkande: Carl-Axel och Monica Dominique, Dror Feiler, Monica Nielsen, Operatrio Divine, Hanne Kirkerud, Björn Sjögren, Leylie Yekta, Lars-Louise Strålin, Sofia Berg-Böhm. Mousa Elias, Helle Klein, Lotta Schüllerqvist, Salah Abdel Shafi med fler.

Arrangörer: Broderskapsrörelsen, Immanuelskyrkan, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf), Kristna Fredsrörelsen, Svenska Missionskyrkan, Palestinagrupperna i Sverige, Palestinska föreningen i Stockholm, Studieförbundet Bilda.

Fri entré. Välkomna!

Att FN:s Gaza-rapportör, Richard Goldstone, är i Stockholm för att ta emot Svenska Advokatsamfundets människorättspris och dessutom intervjuas på ett helt uppslag i den borgerliga tidningen Svenska Dagbladet borde övertyga till och med Carl Bildt om att det handlar om en seriös människorättsförsvarare.

Det är hög tid för honom att både som Sveriges utrikesminister och EU:s ordförande ge Goldstonerapporten allt tänkbart stöd och verka för att människorättsbrottslingar i alla läger ställs inför domstol.

I helgen den 5-6 december deltar vi på Schysst Jul på ABF-huset i Stockholm. Förutom julmarknad kommer det att vara föreläsningar, filmfestival och annat kring temat rättvis och etisk handel.

Cafésnack: På söndagen klockan 11 kommer Per Gahrton att göra ett kortare framträdande, Om palestiniernas vardag; blockerade från världshandeln, med inskränkt rörelsefrihet och fråntagna rätten till sin mark.

www.schysstjul.se

Som knappast kan ha undgått någon har Jan Guillou, en av de långvarigaste och trognaste Palestinavännerna i Sverige, bland annat som redaktör för Palestinsk Front, föregångaren till Palestinagrupperna i Sveriges nuvarande tidskrift Palestina Nu, beskyllts för att ha varit någon form av KGB-agent för omkring fyrtio år sedan. Har det någon betydelse för Palestinagrupperna och solidaritetsrörelsen för Palestinas folk?

Jo, om det hade varit sant, kunde det kanske ha haft viss betydelse för Palestinarörelsens trovärdighet. Men det är naturligtvis inte sant. Redan dagen efter Expressens första ”avslöjande” förklarade jag på direkt fråga från en Expressen-journalist att jag trodde på Guillous förklaring, att han i slutet av 1960-talet hade nappat på en kontakttrevare från en KGB-agent för att göra ett journalistiskt scoop genom att avslöja KGB:s verksamhet i Sverige, ungefär som han senare avslöjade både IB:s och CIA:s aktiviteter. Detta svar var tydligen inte tillräckligt intressant för att publiceras, i varje fall inte i de utgåvor av Expressen jag haft tillgång till. Därför beslöt jag att göra en utförligare, relevant kommentar på denna plats, dock först efter att ha läst Guillous memoarbok ”Ordets makt och vanmakt”. Det var ett klokt beslut.