Palestinagrupperna i Sverige

Efter påtryckningar från palestinska och internationella människorättsorganisationer har FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter till sist släppt listan över företag med verksamhet i de illegala israeliska bosättningarna. Listan, ursprungligen beslutad i rådets resolution 36/13 (2016), omfattar 112 företag som på olika sätt bidrar till och tjänar på den israeliska ockupationen av palestinska områden. Inte förvånande är de flesta företagen israeliska, men på listan finns också flera internationella företag som nog är väl kända för de flesta svenskar: Motorola Solutions, JCB, och reseföretagen TripAdvisor, Airbnb och Booking. com.

Det finns dock flera företag som inte är med på listan, men som också har verksamhet i bosättningar, till exempel G4S, Hewlett Packard, Elbit Systems, Caterpillar, Hyundai, Volvo, Heidelberg Cement och Cemex. Den israeliska organisationen Who profits har dessutom sedan länge en lista på ytterligare flera hundra företag som på olika sätt kan vara inblandade i ockupationen.

FN-listan – redan kallad "Skamlistan" - har förstås väckt stor uppståndelse i Israel, vars regering tillsammans med USA och Storbritannien försökt att stoppa den. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har hotat att som ”straff” snabbt erövra och annektera ytterligare palestinska områden och utrikesminister Israel Katz meddelar att man bryter kontakten med FN-rådet – under Chiles förra president Michelle Bachelet – och planerar "extrema och hårda" åtgärder. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo utgör listan bevis för FN:s "oavbrutna anti-israeliska politik", och någonting som hotar USA:s ansträngningar att åstadkomma en "övergripande och varaktig fred".
Palestinska organisationer och internationella solidaritetsrörelsen välkomnar listan. Alla dessa företag måste ställas till svars för att de medverkar till folkrättsbrott. Palestinska myndigheten har förklarat att man, med stöd av listan, skall försöka komma åt företag som tjänar på förtrycket av palestinierna.

Regeringar i väst, som den svenska, bör nu också se över sina egna, och sina nationella företags, kontakter med israeliska motparter inblandade i ockupationsindustrin – och se till att samarbetet med ockupationen upphör. Palestinagrupperna förespråkar ett totalt förbud för handel och samarbeten med företag som har verksamhet i de illegala bosättningarna.

Det är dags att dumpa företag som är inblandade i ockupationen!

Anna Wester och Gunnar Olofsson

Vi började uppföljningsresan i Libanon hos Palestinagruppernas samarbetspartners i flyktinglägret Al Jalil, eller Weivel som det också heter, i Baalbeck i Bekaa-dalen. Ali Taha som är ordförande för Al Jalil Social Welfare Association hämtade oss med bil i Beirut. På vägen åkte vi förbi regeringskvarteret där stora protester har pågått sedan oktober 2019. Vi såg överklottrade fasader med förstörda fönsterrutor. Stora ytor på ”gröna linjen” är omvandlade till organiserade demonstrationsläger med tält, affischer, bodar och enklare gatukök där det säljs mat och dryck. Det vittnar om en pågående proteströrelse som har pågått non stop sedan oktober. Varje helg blommar platsen upp och folk samlas för att protestera mot misskötsel av offentliga medel, icke-fungerande grundläggande samhällsfunktioner samt mot planerna på att införa en extra skatt på den populära kommunikationsappen som ägs av Facebook, WhatsApp. De palestinska flyktingarna, som utgör cirka tio procent av befolkningen, deltar inte i protesterna. De menar att det är libaneserna själva som får ta den kampen. Det var val i Libanon den 21 januari i år. Den tidigare utbildningsministern Hassan Diab vann valet med 63 procent av rösterna och är nu premiärminister. Michel Aoun är inne på sitt fjärde år, av sex, som Libanons president.

Libanon välkomnade oss med sina många sidor. Med allt från flyktingströmmar, protester och total misär till sin enorma materiella rikedom och vackra natur. Med överdådiga palats sida vid sida med fallfärdiga och miserabla kåkar där det knappt går att sätta sin fot på grund av förfall. Från överdådigt vackert kuperad natur till sopor och byggavfall som är slängt i vägkanten och lite varstans. Vi körde över bergskedjan som vetter ost–väst och klyver Libanon och så småningom har vi kommit över bergen och ner i Bekaa-dalen. Dalen har på ena sidan en bergskedja och på andra sidan går en parallell bergskedja som bildar gränsen mot Syrien. På väg över berget blev det en rejäl temperatursänkning på cirka 20 grader lägre än i Beirut. Snö och isfläckar syntes lite överallt.

Utsikten när vi väl kom över bergen och tittade ner i Bekaa-dalen var svindlande. Bekaa-dalen är bland annat känd för sin bördighet. Vin, som exporteras till hela världen (som Ksara och Kefraya) och kan finnas i Systembolagets sortiment, odlas och tillverkas i denna dal. Här finns även de mest fantastiska grönsaker och frukter. Sida vid sida med dessa odlingar finns också tillfälliga flyktingläger med tält. Bekaa-dalen är cirka 20 kilometer bred och 250 kilometer lång. Vägen från Beirut till Damaskus går över dessa berg. Gränsen till Syrien som ligger nära vittnar ibland om oroligheter på andra sidan i form av skottlossningar. En mur är byggd på bergskammen och syns från dalen.

Efter ett par timmar i bil var vi framme i flyktinglägret Al Jalil, som är en del av staden Baalbek. Lägret etablerades år 1952 och där bor 9 460 registrerade flyktingar. Det går 960 elever i UNRWA:s mellan- och högstadieskola samt i två förskolor som drivs av två frivilligorganisationer. Arbetslösheten är enormt hög, men vi har inga exakta siffror. De jobb som finns är inom bygg och service. Vi togs emot av ekonomiansvariga Nibal Nimer och läraren Qassem Mohammad på organisationens kontor. Där gick vi igenom projektrapport och revision. Allt såg mycket bra ut och de når sina mål. 68 procent av barnen har förbättrat sina skolresultat 2019 mot 57 procent 2018. 2018 var det 87 elever, nu är det 108 (46 flickor och 65 pojkar) varav en del är samma elever. 175 föräldrar deltog i aktiviteter under 2019. Det var besök i hemmen, stormöten, fokusgrupper samt aktiviteter kring teman efter förslag från föräldrar.

Under sommaren 2019 ordnade de aktiviteter för barnen under skolledigheten. Det var efterlängtat och många barn var i desperat behov av att komma ifrån hemmets trångboddhet och att få vara med andra barn och vuxna som har tid och ordnar bra verksamhet. Al Jalil Social Welfare Association har ett etablerat samarbete med lägrets UNRWA-skola där det under ett par månader genomfördes ett projekt där högstadieelever tillsammans beslutade vad de ville göra. Det skulle vara något som var till fördel för lägret eller för en del av de boende i lägret. Under 2019 valde halva gruppen att samla in kläder och dela ut till behövande i lägret (främst flyktingar från Syrien) medan andra halva av gruppen målade bra budskap om rättigheter på vissa murar i lägret samt gjorde frukost till äldre personer som man sen besökte i deras hem och lyssnade till deras berättelser om Palestina. Ungdomar knutna till projektet har också bildat ett elevråd på lägrets UNRWA-skola och bland annat fått igenom förbättring av toaletterna.

Al Jalil Social Welfare Association är en del av det lokala Child Protection Network tillsammans med andra lokala aktörer. Nätverket har bland annat lyft frågor om barns rättigheter och frågor kring barnarbete till lägrets Folkkommitté. Under våra dagar i Al Jalil besökte vi två familjer i lägret. Bland annat en familj som bor vid en begravningsplats som nu blivit en del av flyktinglägret. Vi träffade en 11-årig flicka som heter Hala och som bor med sin mormor efter att ha flyttat från sina skilda föräldrar i Förenade Arabemiraten. Hon har haft det svårt med mobbing i skolan, men nu fått hjälp tack vare projektet.

Efter fina dagar och lyckade möten sa vi hejdå till Al Jalil och Baalbeck och tillsammans med Ali och Nibal körde vi över bergen till Beirut och söderut till Saida där vår andra samarbetsorganisation Naba’a – Development Action Without Borders har sitt kontor. Där var det dags för nya möten. Mycket handlade om framtiden. Tidsplan och mål för nästa projektperiod. Vi pratade också om de Globala utvecklingsmålen och valde ut vilka vi tycker passar bäst med vårt gemensamma arbete. Målen som valdes var: 1. Avskaffa all form av fattigdom, 4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 13. Bekämpa klimatförändringen och 16. Fredliga och inkluderande samhällen.

En dag följde vi med personal från Naba’a när de delade ut nödhjälpspaket med mat till behövande från tre flyktingläger i Saída-området. På två dagar delades 1 150 lådor ut. Bland många andra har Palestinagrupperna bidragit till detta genom Palestinainsamlingen. Läget är kritiskt för många familjer då priserna sedan oktober 2019 har gått upp mer än 40 procent, på grund av den ekonomiska krisen i landet. Många människor har förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i arbetstid. Flyktingar från Syrien och Palestina är särskilt utsatta eftersom de dessutom enligt lag inte får arbeta med ett 70-tal yrken. Libanon är det land i världen med högst antal flyktingar per invånare. Matpaket kanske inte löser problemen men är ett viktigt bidrag här och nu till behövande, och ett bra initiativ av Naba’a. Vi fick också vara med vid projektets aktiviteter. Det var psykosocialt arbete och läxhjälp för utsatta barn och besök på en yrkesutbildning (frisör) för ungdomar som inte fått fortsätta sina studier i grundskolan. Vi besökte Salong Meriana i Tyre som har anställt två tjejer som utbildat sig på Naba’as yrkesträningskurs. I Boroghlieh ”gathering”, som är ett icke-officiellt flyktingläger, träffade vi Mohammad som efter sin utbildning har lite småjobb, mest på hemmaplan. 2019 gav Palestinagrupperna ett extrastöd från Palestinainsamlingen till unga som just avslutat sin utbildning. Ett kit med saxar och annat som behövs för att kunna arbeta som frisörer.

Sista dagen på vår resa åkte vi till flyktinglägret Shatila i Beirut där vi besökte Child and Youth Center (CYC), som drivs av Abu Mujahed. Han mötte oss utanför och vi promenerade till centret som ligger mitt i lägret. Vid ingången myllrar det av människor med en handelsgata där det säljs allt – från mat, kläder och byggmaterial till droger. Gränderna är små och många, trångboddheten påtaglig. Den hjärtliga och nyfikna stämningen som till exempel finns i lägret Al Jalil i Bekaa finns absolut inte här. Kriminaliteten är hög i Shatila. Att ta sig runt på egen hand eller ens ta bilder med mobilen utan att kolla först är otänkbart ur säkerhetsynpunkt. CYC har funnits sedan 1997 och har under åren fått en del stöd från Sverige, huvudsakligen genom Insamlingsstiftelsen till stöd för Shatilas Barn- och Ungdomscentrum i Göteborg. Centret består av en förskola och en verksamhet med läxhjälp och fritidsaktivitetscenter, samt ett bibliotek. Vårt intryck var att CYC gör ett bra och viktigt arbete för utsatta människor i en extrem miljö. Vi sammanfattar vår uppföljningsresa med att konstatera att projekten i Libanon går bra. Palestinagruppernas samarbetsorganisationer gör ett bra och viktigt arbete och ser ut att uppnå sina projektmål trots besvär med att arbeta i konfliktområde och kaos på många håll i landet.

Louise Thorn
Frida Fredin

Foton: Louise Thorn

USAs president Donald Trump har nu presenterat sin sedan länge annonserade "fredsplan" för Israel och Palestina. Denna "Deal of the century" är dock ett ensidigt dokument som helt bortser från palestiniernas rättigheter och tillfredsställer många av den israeliska högerns extrema önskningar - annektering av stora delar av Palestina och Jerusalem som Israels odelade huvudstad.

Planen kommer, om den förverkligas, att underminera möjligheten till en livskraftig palestinsk stat och omöjliggöra en rättvis fred. Med bosättningarna kvar förvandlas de palestinska områdena till bantustaner liknande de som fanns i Sydafrika under apartheidregimen. Detta skulle leda till mer våld och ökat förtryck av palestinierna.

Vi uppmanar omvärlden - FN, EU och den svenska regeringen - att kraftfullt ta avstånd från Trumps plan, upprätthålla respekten för internationell rätt och FN:s resolutioner i frågan samt ta initiativ till sanktioner för att förmå Israel att avsluta den folkrättsvidriga ockupationen.

Palestinagrupperna i Sverige

Den 13-14 september skall Sverige spela Davis Cup-tennis mot Israel i Stockholm. Det är en match som inte borde spelas.

Israel är inte vilken stat som helst. Det är en stat som ockuperar grannlandet Palestina. Fyra miljoner palestinier på Västbanken och i Gaza lever under israeliskt förtryck bakom murar och stängsel. I strid med internationella lagar har Israel byggt så kallade bosättningar där 650 000 israeler nu bor på stulen palestinsk mark. Ockupationen påverkar palestinierna i hela deras vardag då de inte kan bruka sin jord, resa fritt eller få den vård de behöver. Ockupationen gör det också omöjligt för palestinierna att ha en fungerande idrottsrörelse. Palestinier som protesterar mot ockupationen fängslas och torteras av militären, och bara sedan förra året har över 300 demonstrerande palestinier skjutits ihjäl av israeliska prickskyttar.

Israels politik utgör brott mot en rad FN-konventioner och har upprepade gånger dömts ut av det internationella samfundet. Senast har FN:s säkerhetsråd (resolution 2334) förklarat att Israels bosättningspolitik är ett allvarligt hot mot freden och måste upphöra.

Över 200 organisationer inom det palestinska civilsamhället har uppmanat oss i våra länder att med bojkottkampanjer och sanktioner förmå Israel att upphöra med ockupationen och förtrycket av det palestinska folket.Det borde vara en självklarhet för Tennisförbundet och idrottsrörelsen som helhet att lyssna på den palestinska icke-våldsrörelsen och avstå från att spela tennis eller fotboll mot Israel, eller deltaga i idrottssammanhang där Israel är representerat, så länge ockupationen pågår.

De som väljer att gå emot palestiniernas uppmaning blir själva en del av problemet. Och det vill man väl inte?

Ställ in matchen! Spela inte tennis mot Israel!

Palestinier har tillsammans med internationella aktivister, människorättsorganisationer, diplomater och FN-representanter protesterat mot Israels planer på att demolera palestinska hem på Västbanken och i Östra Jerusalem, men utan att lyckas. Nu räcker det inte med lama beklaganden, utan det behövs kännbara konsekvenser. Ockupationen pågår för att omvärlden tillåter det. Dags att införa sanktioner och avbryta förmånliga samarbetsavtal med Israel. Tidigt på morgonen den 22 juli anlände en stor styrka med israelisk militär och polis till området Sur Baher och började handgripligen slänga ut invånare ur deras hem. Några timmar senare hade åtta bostadshus rivits och dess invånare gjorts hemlösa. De genomförda rivningarna i Sur Baher ställde genast 22 personer, inklusive barn, på bar backe. Fler rivningar är beslutade. Runt 100 hus i området hotas av rivning.  

Normalt brukar Israel hävda att byggnader som rivs uppförts utan bygglov – någonting som i praktiken är omöjligt för palestinier att få i de delar av Västbanken som brukar benämnas som område B och C och som kontrolleras av israelisk militär. Det ovanliga i detta fall är att rivningarna sker i område A som enligt avtal skall kontrolleras av den palestinska myndigheten som också givit tillstånd till att uppföra byggnaderna.

Motivet till rivningarna sägs nu vara säkerhetsskäl, att husen legat för nära den olagliga separationsmuren och därför skulle kunna bli tillhåll för terrorister. Att israelisk militär river palestinsk privat och offentlig egendom på Västbanken är dock ingenting nytt. Sedan starten av ockupationen 1967 har Israel förstört närmare 60 000 palestinska hem. Israels rivningar av palestinska hem på ockuperad mark utgör tydliga brott mot bland annat Fjärde Genèvekonventionen och Romstadgan för den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC), står i strid med en rad FN-resolutioner, inte minst Säkerhetsrådets resolution 2334 från 2016. 

Sveriges regering måste tydligt ta avstånd från Israels förstörelse av palestinska hus och egendom och ta initiativ till att frågan hänförs till och bedöms av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Samarbetet med Israel inom olika områden måste upphöra. EU:s förmånliga handelsavtal med Israel bör frysas och sanktioner införas tills Israel upphör med ockupationen och erkänner staten Palestinas rätt att existera i fred sida vid sida med Israel 

Palestinagrupperna i Sverige (PGS)

Footwear