Det som brukar kallas Israel-Palestinakonflikten beskrivs sällan som en konflikt om mark, vatten och naturtillgångar, trots att det är en central aspekt. Ockupationsmaktens kontroll och exploatering av palestinska naturtillgångar sker genom konfiskering av mark och vattenkällor, tvångsfördrivning av palestinier, byggande av bosättningar, murar och vägspärrar och genom administrativa system som hindrar palestinier tillträde. Tillsammans med utsläpp från industrizoner, dumpning av farligt avfall och militära attacker leder detta till stora miljöproblem och ökar palestiniernas klimatsårbarhet.
“Den israeliska ockupationens påverkan på det palestinska samhällets klimatsårbarhet är så genomgripande att ockupationen i sig själv är en klimatrisk.” UNDP, FN:s utvecklingsprogram
Allra mest akut är läget i Gaza. FN varnade redan 2012 för att om inte något drastiskt görs – omedelbart – är det snart inte längre möjligt att leva i Gaza. Minst 95 % av vattnet i Gaza var förorenat redan innan folkmordet inleddes 2023. Även på Västbanken är det nödläge, särskilt i Jordandalen.
FAKTASKRIFT! Palestina: Klimat & Miljö
När vi pratar om klimatförändringar och miljöfrågor i Sverige tänker nog många i första hand på utsläpp och föroreningar i luft och vatten, kanske också förändrade temperaturer och mer oförutsägbart väder. För att värna om miljön försöker vi återvinna och källsortera, välja energisnåla alternativ, åka kollektivt, flyga mindre och kanske äta mindre kött.
I Palestina är det omöjligt att förstå miljöproblemen utan att se den kontext i vilken de har uppstått, nämligen ockupationen och den genomgripande inverkan den har på varje del av samhället. Miljö och politik hänger ihop, och den israeliska ockupationen fördjupar Palestinas sårbarhet inför klimathotet. En rättvis fred är absolut nödvändig – inte minst av miljöskäl.
FAQ om klimat och miljö i Palestina
Hur påverkar ockupationen klimat- och miljösituationen i Palestina?
Israels ockupation och systematiska diskriminering begränsar palestiniers kontroll över mark, vatten och andra naturtillgångar, vilket ökar klimatsårbarheten. Ockupationen medför också infrastruktur som murar, bosättningar och vägar som tar mark i anspråk och förändrar landskapet. Det naturliga flödet av växter och djur hindras och pressen på ekosystem ökar. Allt detta gör naturen och människorna mer sårbara för klimatförändringar. Ockupationen försvårar samtidigt palestiniernas möjligheter att arbeta för en hållbar utveckling.
Varför är Gaza särskilt utsatt?
Gazaborna har under decennier saknat kontroll över sina naturtillgångar och har på grund av Israels mångåriga blockad och återkommande militära attacker hamnat i ett akut miljö- och klimatläge. Vattnet är förorenat, avlopps- och reningssystem är förstörda och nästan all odlingsmark är obrukbar.
Klimat- och miljökonsekvenserna av Israels folkmord är så stora att forskare talar om ekocid, alltså en systematisk och avsiktlig förstörelse av ekosystem som i princip gör Gaza obeboeligt. FN:s utvecklingsprogram UNDP varnade redan 2012 för att om inte något drastiskt gjordes skulle det snart inte längre vara möjligt att leva i Gaza.
Hur stor är vattenojämlikheten mellan palestinier och israeler?
Israel kontrollerar majoriteten av vattenresurserna på palestinskt ockuperat område. Palestinier får inte använda vatten från sina grundvattenkällor, eller samla regnvatten, utan köper tillbaka sitt vatten från israeliska bolag. Palestinier konsumerar betydligt mindre vatten per person, i snitt ungefär 70 liter vatten om dagen, och israeler ungefär 300 liter, alltså fyra gånger så mycket. I vissa områden på Västbanken tvingas palestinierna klara sig på så lite som 20 liter om dagen och i Gaza är vattentillgången på grund av folkmordet nere på katastrofnivåer. I Gaza är minst 95 % av vattnet så förorenat och har så höga salthalter att det är olämpligt för mänsklig konsumtion.
Vad menas med grön kolonialism?
Grön kolonialism innebär bland annat att naturskyddsåtgärder – som exempelvis nationalparker och naturreservat – används för att ta mark från lokalbefolkningen. Det innebär också att lägga beslag på viktiga naturresurser. I Palestina är en central del av den israeliska ockupationspolitiken att begränsa palestiniers tillgång till bland annat mark och vatten. Israel etablerar nationalparker och naturreservat på palestinskt ockuperat område som kopplar samman bosättningarna med varandra och hindrar också palestinier från att använda sin egen mark, antingen till jordbruk eller för att låta sina djur beta. I havet utanför Gazas kust finns stora gasfyndigheter som Israel har tagit kontroll över.
Vad odlas och växer vilt i Palestina?
Palestina är till stora delar ett jordbrukssamhälle, känt för sin olivolja, frukter och grönsaker, örter som zaatar och maramiyeh och grödor som freekeh och maftoul. Men jordbruket, som så starkt präglar palestinsk kultur, språk och berättelser, hotas av både klimatförändringar, begränsad tillgång till vatten, rörelserestriktioner, bosättningarnas expansion och den israeliska statens konfiskering av mark, och multinationella jordbruksföretag.
Fram till för ungefär trettio år sedan kunde man tydligt se säsongerna på de lokala marknaderna, i vilka frukter och grönsaker som fanns tillgängliga. Men idag ersätts den egna jordbruksproduktionen i snabb takt av import från Israel, som konkurrerar ut lokala produkter. Den mångfald av inhemska fröer som en gång fanns har till stor del bytts mot inköpta, och inte sällan genmodifierade, hybridsorter. Många palestinska kulturarvssorter har utrotats eller riskerar att försvinna och den mark palestinier kan odla på krymper hela tiden.
Det pågår olika initiativ för att rädda Palestinas kulturarvsgrödor från utrotning. Den fröbank som Palestinian Union of Agricultural Work Committees byggt upp, är ett exempel. I byn Battir, som togs upp på Unescos världsarvslista 2014, finns också ett lokalt fröbibliotek och i byns uråldriga terrasser odlas kulturarvssorter.
Palestinas geografiska läge som en skärningspunkt mellan Europa, Asien och Afrika har gett landet en unik geografi och ett rikt ekosystem där man kan hitta djur och växter från alla tre kontinenter. Vissa arter är unika för området.
Många djur och växter är idag begränsade till krympande och försämrade livsmiljöer och vissa arter hotas av utrotning. Men det finns många som jobbar med att skydda och bevara dem, genom att kombinera ny och traditionell kunskap. Ett exempel är den sällsynta blomman Iris haynei, som bara växer på kullarna ovanför Marj Ibn Amer, ett av Palestinas mest bördiga områden, och i byn Faqqua. Att rädda irisen har förklarats vara en nationell angelägenhet och det görs stora insatser av framförallt Palestinian Wildlife Society (PWLS) tillsammans med barn och ungdomar från lokalsamhället och studenter från olika palestinska universitet. En botanisk trädgård har byggts upp i Faquaa, där man bland annat försöker odla Iris haynei från frö.
Vad betyder olivträdet i Palestina?
Det långlivade, torktåliga olivträdet är kanske den starkaste symbolen för palestinsk identitet, kultur och historia. Olivträdet har odlats i tusentals år i Palestina och olivskörden spelar en stor roll i jordbruket – uppåt hundratusen familjer tjänar sitt levebröd genom att odla oliver. Många odlar också grönsaker och frukter i olivlundarna för att kunna skörda under hela året.
Olivträdets symboliska och ekonomiska betydelse gör att det också är måltavla för ockupationsmakten. Israel har konfiskerat eller förstört drygt en miljon palestinska olivträd och fruktträd. Palestinska bönder hindras från att nå sina olivodlingar genom vägspärrar, muren och snåriga tillståndssystem. De lever också med risken att bli attackerade av bosättare, eller att bosättare hugger ner eller sätter eld på olivlundarna. Nya militärorder om konfiskering av palestinsk mark brukar komma i samband med olivskörden under hösten, särskilt i områden som ligger i närheten av israeliska bosättningar.
Trots att palestinierna har internationell rätt på sin sida, skyddas inte olivodlarna av det internationella samfundet. Istället är det internationella och israeliska solidaritetsorganisationer som i samarbete med palestinska organisationer driver kampanjer för att stoppa förstörelsen av olivträd och för att nyplantera där det redan skett. Varje år under olivskörden åker aktivister till Västbanken för att fungera som skydd mot bosättarnas attacker. De senaste åren har våldet eskalerat till de värsta nivåerna av bosättarvåld någonsin.
Varför är bosättningarna dåliga för miljön?
Utöver att bosättningarna tar upp enorma arealer av palestinsk mark, får sopor och avloppsvatten från israeliska bosättningar också hälsokonsekvenser för palestinier. Avloppsvatten rinner ner från bosättningarna till palestinska byar nedanför och sopor dumpas. Den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem har också dokumenterat femton avfallsanläggningar i de stora industrizoner, byggda på ockuperad palestinsk mark, som ligger i anslutning till bosättningarna. Sex anläggningar hanterar farligt avfall som avloppsslam, smittsamt och toxiskt medicinskt avfall, oljor, lösningsmedel, metaller, elektroniskt avfall och batterier. De innehåller ämnen som utgör ett allvarligt hot mot människor och naturresurser i det palestinska ockuperade området.
Vad kan internationella aktörer göra?
Internationellt stöd kan bidra med finansiering och teknisk hjälp för att stötta lokala aktörer och projekt som arbetar för ökad hållbarhet och att ta till vara lokal kunskap. Men det allra viktigaste är att sätta politisk press för att klimat- och miljöfrågor ska hanteras ur ett rättviseperspektiv. Den israeliska ockupationen har enorma miljökonsekvenser och den måste upphöra – annars kvarstår grundorsaken till den kris som Palestina står inför.
Fröbanker, takodlingar och aktivism — så byggs motståndskraft
I vår skrift Palestina: Klimat & Miljö kan du lära dig mer om situationen i Palestina ur ett miljöperspektiv och de hot som palestinier står inför till följd av klimatförändringar och miljöförstöring. Du får också läsa om eldsjälar som driver ekologisk odling, investerar i förnyelsebar energi, planterar träd, satsar på rättvis handel, odlar grönsaker på tak i flyktingläger och skapar fröbanker.
Lyssna till PalestinaPodden om klimat- och miljörättvisa!
Klimat(o)rättvisa i Palestina
Möt svensk-palestinska Najla Abdellatif Vallander i ett samtal om klimaträttvisa, den israeliska ockupationens påverkan på miljön och läget på Västbanken, i Östra Jerusalem och i Gaza.
Klimat och miljö
Avsnittet bygger på skriften Palestina: Klimat & Miljö och blandar fakta med exempel på initiativ som sker runtom i Palestina för att bevara naturtillgångar, utbilda, forska och möta utmaningarna på klimat- och miljöområdet.
Avsnitten finns på plattformar där poddar finns, och på PalestinaPoddens hemsida.
Källor till skriften Palestina: Klimat & Miljö (2022):
– Agha, Zena, Climate Change and the Palestinian Authority, Al-Shabaka, 2019
– Al Haq, Adaptation under Occupation: Climate Change Vulnerability in the Occupied Palestinian Territory, 2019
– al-Shalalfeh, Zeynab, Napier, Fiona & Scandrett, Eurig, Water Nakba in Palestine: Sustainable Development Goal 6 versus Israeli hydro-hegemony, 2017
– Amnesty, Israel’s Apartheid Against Palestinians: Cruel System of Domination and Crime against Humanity, 2022
– ARIJ, Poica, poica.org
– Björksell, Amanda, SLU, Fälten där livet utspelar sig – En studie av jordbrukets sociala och kulturella betydelser på Västbanken, 2020
– Butmeh, Abeer, Palestine is a climate justice issue, 2019
– Human Rights Watch, World Report 2022: Israel and Palestine
– International Union for Conservation of Nature, Resilience to Climate Change in Palestine – The Fine Balance between Floods and Droughts
– Lautze, Jonathan & Kirshen, Paul, Water allocation, climate change, and sustainable water use in Israel/Palestine: the Palestinian position, 2009
– Margolis, Eric, Climate Change Is Going to Hit Palestine Particularly Hard, The New Republic, juni 2020
– Naturskyddsföreningen, Vad säger den senaste IPCC-rapporten?, 2021
– Naturskyddsföreningen, Klimatlarm! 5 viktiga budskap från IPCC:s andra delrapport, 2022
– Naturvårdsverket, Miljösamarbete med Staten Palestina
– Palestinian BDS National Committee, Israeli Palestine is a climate justice issue - Israeli apartheid is not "green", 2019
– Palestinian Environmental NGOs Network, 2014 War on Gaza Strip: Participatory Environmental Impact Assessment, 2015
– Pratty, Freya, Palestinian activists seek climate justice under occupation, Al-Monitor, januari 2020
– Sabeel, Cornerstone, nr 61, 2011
– Schaar, Johan, Miljö är politik, också i Mellanöstern, Mänsklig Säkerhet, november 2021
– Sida, Sida i världen: Palestina
– UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs
– UN Development Programme of Assistance to the Palestinian People, Climate Change Adaptation Strategy and Programme of Action for the Palestinian Authority, 2013
– UN Environment Programme, Palestine
– UN Environment Programme, Climate Change in the Mediterranean
– UN Environment Programme, State of Environment and Outlook Report for the oPt 2020
– Visualizing Palestine, Environmental Justice in Palestine Series, 2021
– We Effect, Vårt arbete i Asien
– Who profits, The Israeli Exploitation of Palestinian Natural Resources: Part I and Part II, 2016
– World Bank, Gaza Rapid Damage and Needs Assessment, juni 2021
Mer om klimat och miljö:
Palestina – Drömmar om framtiden
Här ska vi stanna – Kampen om land, vatten och frihet i Palestina
Temaskrifterna finns att läsa digitalt här.