I dag nås vi av medias rapportering om att palestinska parlamentsledamöter skall nekas rätten att bo kvar i sina hem i Östra Jerusalem som är deras legitima hemortsrätt. De hotas nu med förvisning som så många andra Jerusalembor tidigare råkat ut för. På grund av den israeliska ockupationen har palestinierna i Östra Jerusalem endast fått temporära uppehållstillstånd efter att de förlorat den självklara rätten att bo i sin hemstad. I Västra Jerusalem finns idag inga palestinier kvar, de utsattes för etnisk rensning redan 1948. Vi får inte låta detta ske en gång till.
Det internationella samfundet tittar som vanligt stillatigande på när Israel slår en järnring runt Östra Jerusalem så att palestinierna som bor på båda sidor om muren inte kan ta sig till sina arbeten, skolor och sjukhus. Genom att inte ingripa, accepterar omvärlden Israels politik att etablera fakta på marken. Omvärlden borde rasa mot denna långsamma etniska rensning.
Enligt FN: s delningsplan från 1947 skulle Jerusalem vara en internationellt administrerad stad, delad mellan israeler och palestinier. Men Israel annekterade Västra Jerusalem redan 1948 och ockuperade den östra delen under sexdagarskriget 1967. Efter det har Israel systematiskt flyttat gränsen för Västra Jerusalem österut. 1980 trotsade Israel omvärldens protester och annekterade Östra Jerusalem. Det råder enighet i världen att Jerusalem är under ockupation – det har slagits fast i ett otal FN-resolutioner.