Svenska banker och företag inblandade i Israels ockupation

Bosättningen Efrat. Foto: Anne Paq, Activestills

Flera svenska banker och företag bidrar till Israels ockupation av Palestina genom att investera i illegala bosättningar. Det visar en ny rapport som nyligen presenterades av 25 organisationer i koalitionen Don’t Buy Into Occupation.

Rapporten visar att mellan åren 2018 och 2021 har 672 olika europeiska aktörer haft affärer ihop med 50 företag som är direkt inblandade i den israeliska ockupationen. Ungefär 114 miljarder dollar har erbjudits som lån, och 141 miljarder dollar investerats i aktier i de olika bolagen. Bland de utpekade företagen finns två svenska – Atlas Copco och Volvo Group. Atlas Copco har bidragit till byggandet av tåglinjen Tel Aviv-Jerusalem, som korsar ockuperad mark, och har försett israeliska armén med utrustning till militärposteringar på Västbanken. Volvomaskiner river palestinska bostäder, och används till konstruktion av nya israeliska bosättningar, murbyggen på ockuperad mark, militärposteringar och separerade apartheidvägar. Andra företag som intresserat svenska investerare är Heidelberg cement, som bryter sten på ockuperad mark för byggen i bosättningar och inne i Israel, CNH Industrial som bygger bosättningar och murar och ödelägger olivlundar, israeliska Delek med gasutvinning i omstritt område och försäljning i bosättningar, israeliska Energix med olaglig energiutvinning (solpaneler) på ockuperad mark, tyska MAN med specialfordon för bekämpning av folksamlingar, israeliska Shikun & Binui inblandade i hus-, tunnel- och vägbyggen, israeliska Shufersal som har supermarkets i bosättningar, tyska Siemens med kontrollsystem och 60 tågset till järnvägsprojekt och kanadensiska WSP med elektrifiering av samma ockupationsjärnväg.

De svenska investeringarna fördelar sig så här:

De israeliska bosättningarna på ockuperad palestinsk mark är olagliga enligt internationell rätt. Till exempel förbjuder Haagkonventionens regelverk (1907) en ockupationsmakt att beslagta och förstöra egendom på det ockuperade territoriet – något som skett för att bereda plats för bosättningar med enbart judisk-israeliska invånare.

Genèvekonventionen (1949) förbjuder tvångsförflyttning av områdets invånare liksom inflyttning av ockupationsmaktens egen befolkning på ockuperad mark (artikel 49). Inte minst är erövring av territorium med våld ett allvarligt brott enligt FN-stadgan.

Enligt ett antal FN-resolutioner är ockupationen av Palestina olaglig och måste avslutas, och Säkerhetsrådets viktiga resolution 2334 (2016) förklarar i klartext att “bosättningarna inte har någon laglig giltighet och utgör ett flagrant brott mot internationell lag”, att Israel måste “stoppa all bosättningsaktivitet” och att alla stater i sin verksamhet måste skilja på “staten Israels territorium och territorier ockuperade sedan 1967”. Detta omfattar förstås till exempel all handel med Israel, där EU-domstolen förklarat att produkter från ockuperat område inte får saluföras som tillverkade i Israel – och handelsavtalet mellan Israel och EU förutsätter “respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer” (artikel 2). Trots Israels uppenbara brott mot regelverken tillåts ändå europeiska banker och företag, inte minst svenska, att utan några konsekvenser fortsätta investera i och göra affärer med den israeliska ockupationsindustrin. Därmed riskerar man att medverka till allvarliga brott.

Enligt internationellt överenskomna regelsystem som UN Guiding Principles (UNGP) och den ekonomiska gemenskapen OECD:s Guidelines är företag verksamma i konfliktområden skyldiga att se till att man inte medverkar till brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag. Verksamhet i israeliska bosättningar är utifrån detta ett extremt riskprojekt och det är, som rapporten konstaterar, svårt att tänka sig att det egentligen alls är möjligt att bedriva sådan verksamhet utan att själv bli medskyldig till allvarliga brott mot mänskligheten – och därmed riskera åtal inför den Internationella Brottmålsdomstolen, ICC.

DBIO-rapportens rekommendationer är tydliga:

● Internationella finansiärer måste avbryta samarbetet med företag verksamma i israeliska bosättningar som kränker mänskliga rättigheter

● Effektiva åtgärder måste vidtas och redovisas om hur arbetet för mänskliga rättigheter framskrider

● Företag måste respektera internationell lag i all sin verksamhet relaterad till Israel och de ockuperade områdena

● Europeiska regeringar måste försäkra sig om att finansiärer och företag inom deras jurisdiktion följer gällande regler för ansvar och förpliktelser under internationell lag

● Illegala bosättningsprodukter och -service måste stoppas från att komma in på den europeiska marknaden

● En process måste inledas för att avinvestera i de företag som finns registrerade på FN-listan över 112 företag inblandade i ockupationen

Det borde vara självklart att den svenska regeringen nu förklarar hur man förhåller sig till svensk inblandning i israeliska bosättningar, och vad man avser att göra åt detta. Som medborgare kan vi också kräva av de finansiella institutioner – banker, pensionsfonder med flera – som förvaltar vårt kapital att de upphör med stödet till ockupationen om de vill behålla oss som kunder.

Palestinagrupperna i Sverige

Gunnar Olofsson

Läs rapporten här.