Internationella domstolen (ICJ) avgav i juli 2024 ett rådgivande yttrande om de rättsliga konsekvenserna av Israels politik och praxis i det ockuperade palestinska territoriet, inklusive östra Jerusalem. Yttrandet har stora konsekvenser för tredjeländer som Sverige. 

I sitt avsnitt om de rättsliga förpliktelserna för tredjeländer upprepar Internationella domstolen erga omnes-karaktären av de skyldigheter som Israel har brutit mot, det vill säga skyldigheter som till sin natur är en angelägenhet för alla stater och som alla stater kan anses ha ett rättsligt intresse av att skydda (punkt 274 i yttrandet). Domstolen finner att bland de skyldigheter som Israel brutit mot finns skyldigheten att respektera rätten till självbestämmande, förbudet mot förvärv av territorium med våld, och vissa av dess skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Skyldigheterna som anges i det rådgivande yttrandet är baserade på FN-stadgan, säkerhetsrådets beslut, internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och lagen om statligt ansvar. De skyldigheter som anges i dessa lagar, inklusive ICCPR, ICESCR, CERD och den fjärde Genèvekonventionen, är bindande för alla medlemsstater, även enligt internationell sedvanerätt.

När det gäller förbudet mot förvärv av territorium med våld anser Internationella domstolen att alla stater är skyldiga att "i sina förbindelser med Israel skilja mellan staten Israels territorium och det palestinska territoriet som ockuperats sedan 1967" (punkt 278). I detta ingår olika delförpliktelser:

• "skyldigheten att avstå från fördragsförbindelser med Israel i alla fall där landet utger sig för att agera för det ockuperade palestinska territoriet eller en del därav, i frågor som rör det ockuperade palestinska territoriet eller en del av dess territorium";

• "att avstå från att ingå ekonomiska eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör det ockuperade palestinska territoriet eller delar därav, som kan förankra dess olagliga närvaro i territoriet";
  
• "i upprättandet och upprätthållandet av diplomatiska beskickningar i Israel, att avstå från allt erkännande av Israels illegala närvaro i det ockuperade palestinska territoriet";
  
• "att vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som hjälper till att upprätthålla den illegala situation som skapats av Israel i det ockuperade palestinska territoriet."

Dessa skyldigheter har stora konsekvenser för handels- och investeringsförbindelser med Israel.

Domstolen nämner flera andra viktiga tredjestatsskyldigheter i punkt 279:

• "att inte erkänna den situation som uppstår till följd av Israels olagliga närvaro i det ockuperade palestinska territoriet som laglig";
  
• "att inte ge hjälp till eller bistå i upprätthållandet av den situation som skapats av Israels illegala närvaro i det ockuperade palestinska territoriet";
  
• "att se till att alla hinder som följer av Israels illegala närvaro i det ockuperade palestinska territoriet för det palestinska folkets utövande av dess rätt till självbestämmande upphör";
  
• "alla stater som är parter i den fjärde Genèvekonventionen har en skyldighet (...) att se till att Israel efterlever internationell humanitär rätt enligt samma konvention."

EU:s associationsavtal med Israel

Associationsavtalet EU-Israel trädde i kraft år 2000 och utgör sedan dess grunden för relationerna mellan EU och Israel. Avtalet styr handels- och investeringsförbindelserna och upprättar ett ramverk för deltagande i EU-program som Horizon Europe. 

I artikel 2 i avtalet, även kallad klausulen om mänskliga rättigheter, fastställs att respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer är en väsentlig del av avtalet och förbindelserna mellan EU och Israel. Artikel 2 föreskriver:

"Relationerna mellan parterna, såväl som alla bestämmelser i själva avtalet, ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer, som vägleder parternas interna och internationella politik och utgör en väsentlig del av detta avtal."

I ingressen hänvisas även till FN-stadgan: "[...] den vikt som parterna fäster vid principen om ekonomisk frihet och principerna i Förenta Nationernas stadga, särskilt respekten för mänskliga rättigheter och demokrati, som utgör själva grunden för avtalet."

EU har en policy att ta med människorättsklausuler i bilaterala politiska ramavtal och frihandelsavtal. Klausulen gör det möjligt för EU att frångå sina skyldigheter enligt internationella avtal i situationer där det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Människorättskränkningar kan också utgöra skäl för EU att skjuta upp antagandet av ett frihandelsavtal, vilket EU gjort när det gäller Burundi och Vietnam. EU har även vidtagit åtgärder mot stater som anklagas för att ha begått grova kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder eller territorier (till exempel mot Liberia för dess stöd till en rebellgrupp i Sierra Leone). 

Om EU och dess medlemsstater ansåg att det föreligger en allvarlig och ihållande kränkning av avtalets villkor om att respektera mänskliga rättigheter, skulle de kunna hänvisa till icke-verkställighetsklausulen i artikel 79 i avtalet för att vidta lämpliga åtgärder mot Israel och suspendera avtalet helt eller delvis. Punkt två i artikel 79 anger tillämpliga förfaranderegler för den processen: 

– Innan åtgärder vidtas ska parterna förse associationsrådet med relevant information i syfte att hitta en lösning som är acceptabel för båda parter. Den regeln gäller inte i särskilt brådskande fall. 
– Åtgärder som minst stör avtalets funktion ska prioriteras. 
– Åtgärder ska anmälas till associationsrådet. 
– Åtgärderna blir föremål för samråd inom associationsrådet om den andra parten begär det. 

I februari 2024 skickade Irland och Spanien ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande där de begärde en översyn av associationsavtalet mellan EU och Israel, med hänvisning till Israels krigsförbrytelser i Gaza. Den 27 maj beslutade EU:s utrikesministrar att sammankalla ett möte i associationsrådet EU-Israel. Det kan tolkas som en kompromiss mellan Irland och Spaniens linje och andra medlemsländer som argumenterade mot en översyn av avtalet till förmån för dialog genom associationsrådet för att förmedla EU:s ståndpunkter och farhågor.

Associationsrådsmötet, det trettonde i ordningen, sköts på Israel begäran fram till februari 2025, efter att Polen tagit över EU-ordförandeskapet. Mötet hölls under en bräcklig vapenvila i Gaza och samtidigt som en massiv israelisk upptrappning på Västbanken. Det leddes av EU:s höga representant Kaja Kallas och Israels utrikesminister Gideon Sa’ar. Nästan alla EU:s utrikesministrar närvarade. EU:s uttalande, som förhandlats fram i över en månad, innehöll drygt femtio punkter. Bland annat krävde EU "fullständig och obehindrad tillgång för humanitärt bistånd till Gazaremsan" och insisterade på ett "fullständigt genomförande" av vapenvilan i Gaza. Men bara några dagar efter mötet blockerade Israel allt humanitärt bistånd till Gaza, vilket bröt mot villkoren i avtalet om vapenvila, och kort därefter stängde Israel av elektriciteten i Gaza.

EU upprepade också unionens “starka motstånd mot Israels bosättningspolitik" på Västbanken och uppmanade Israel att "stoppa den fortsatta bosättningsexpansionen och relaterade aktiviteter", inklusive rivningar av palestinska strukturer. Men efter associationsrådet har Israel fortsatt godkänn nya bosättningsenheter: 1170 enheter den 26 februari, 1408 enheter den 5 mars och rekordhöga 1439 enheter den 12 mars. Israel rev också palestinska hem i Jerusalem under Ramadan efter att under flera år haft en praxis att inte genomföra rivningar under fastemånaden. 

Associationsrådet är den högsta politiska plattformen för bilateral dialog med Israel. EU hade diskuterat och förberett mötet i nio månader sedan EU:s utrikesministrar krävde det i maj 2024. Det borde ha varit uppenbart att bara ta upp farhågor inte skulle ha någon effekt. Vid det tidigare associationsrådet med Israel 2022 krävde EU också ett stopp för bosättningar, husrivningar och bosättarvåld – vilket bara har eskalerat sedan dess.

EU:s representanter tog upp unionens farhågor, men uttryckte samtidigt stor uppskattning för de nära handels- och forskningsförbindelserna med Israel och lovade att dessa skulle fortsätta. Detta signalerade business as usual snarare än några konsekvenser för Israels handlingar. 

Sammanfattningsvis blev resultatet av associationsrådet att Israel gjort raka motsatsen till vad EU vädjade om.

Klausuler om mänskliga rättigheter i handelsavtal är ökänt retoriska och juridiskt utmanande. I teorin skulle medlemsländer kunna väcka en rättslig process enligt artikel 263 i EUF-fördraget. Men effekterna av klausuler om mänskliga rättigheter ligger till största delen i deras diplomatiska inflytande. De erbjuder kort sagt EU ett förhandlingsverktyg. Irlands och Spaniens begäran om att revidera handelsavtalet är ett sätt att utöva press på Israel att ändra sitt beteende. Om övriga EU vill att Israel ska ta unionens farhågor på allvar måste man börja koppla samman avtalet med krav på efterlevnad av mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Konsekvenser för EU:s medlemsstater

ICJ:s yttrande innebär att EU:s medlemsstater har begränsat utrymme att manövrera kring de juridiska konsekvenser som ockupationens olaglighet medför. Särskilt relevanta är de skyldigheter som domstolen fastställt i samband med förbudet mot att förvärva territorium med våld. EU:s medlemsstater är förbjudna att ingå ekonomiska eller handelsmässiga förbindelser med Israel som kan befästa dess olagliga närvaro på palestinskt territorium, och måste vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som hjälper till att upprätthålla den illegala situation som skapats av Israel i Palestina. 

Den mest uppenbara rättsliga konsekvensen för EU:s medlemsstater är att de måste förbjuda ekonomisk verksamhet och handel med och i de ockuperade områdena. Eftersom bosättningarna är olagliga och bidrar till brott mot mänskliga rättigheter bör alla länder avsluta affärsförbindelser med bosättningar, inklusive handel med varor till och från dem. Även om märkning av bosättningsvaror formellt är EU:s policy, fortsätter europeiska företag att handla varor och erbjuda tjänster i bosättningar. För att följa ICJ:s yttrande måste EU:s medlemsstater tydligt förbjuda och straffa ekonomisk verksamhet på ockuperat område. Åtgärderna för märkning enligt det nuvarande associationsavtalet har inte varit tillräckliga för att begränsa den illegala handeln. Dessutom ger artikel 2 i Europarådets rambeslut 2005/212 den rättsliga grunden för förverkande av bosättningsprodukter som kommer in på den europeiska gemensamma marknaden, eftersom de utgör vinning som härrör från brott.

En annan aspekt av ICJ:s yttrande som kräver åtgärder från EU:s medlemsstater är att förhindra handels- och investeringsförbindelser som hjälper till att upprätthålla ockupationen. Att skilja lagliga handelsförbindelser med israeliska företag från kopplingar till den illegala ockupationen är svårt, ofta omöjligt. Vapen, drönare och övervakningsutrustning utvecklad av israeliska vapentillverkare används i hela det ockuperade palestinska området och säljs som stridstestade till europeiska länder. Sådan ekonomisk verksamhet bidrar helt klart till att upprätthålla den illegala situationen och måste därmed vara förbjuden enligt ICJ:s yttrande. Andra exempel inkluderar samarbeten med Israels nationella vattenbolag som exproprierar vatten från palestinska källor på Västbanken, landets största stormarknadskedja som verkar i illegala bosättningar, och ett bevattningsföretag. Det är svårt att separera handels- och investeringsförbindelser med företag som är verksamma i Israel och de som har anknytning till ockuperade områden, eftersom Israel betraktar och behandlar bosättningar som en integrerad del av sitt territorium. De rättsliga konsekvenserna av den israeliska ockupationens olaglighet ställer EU:s medlemsstater inför uppgiften att skapa tydliga regler om ursprung för israeliska produkter och tjänster, och förbjuder ekonomiska förbindelser där ”bosättningsfritt” ursprung inte kan garanteras eller transparens inte kan uppnås.

Sammanfattning

EU:s yttre förbindelser måste överensstämma med unionens skyldigheter enligt internationell rätt. Artikel 2 i associationsavtalet med Israel innebär att EU och dess medlemsstater är ålagda att basera sina förbindelser med Israel på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. 

I sina kontakter med stater som är engagerade i väpnad konflikt eller militär ockupation, är alla EU-medlemsstater bundna av den skyldighet som fastställs i artikel 1 som är gemensam för Genèvekonventionerna, att "respektera och säkerställa respekt för [dessa] konventioner under alla omständigheter." 

ICJ:s rådgivande yttrande från juli 2024 kräver att EU intar en enhetlig hållning när det gäller att fördöma Israels systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, kränkningar av internationell humanitär rätt och rasdiskriminering. EU måste också förhålla sig till Israels nonchalans inför EU:s och FN:s uttryckta kritik mot kränkningar av palestiniernas mänskliga rättigheter. 

EU behöver genomföra en omfattande översyn av de bilaterala förbindelserna med Israel för att säkerställa att de överensstämmer med EU:s förpliktelser enligt internationell rätt. EU behöver vidta åtgärder för att säkerställa att förbindelserna med Israel inte bidrar till ockupation, diskriminering, apartheid och andra brott mot internationell rätt.

Välkommen till Palestinagruppernas egen podcast, PalestinaPodden! Här möter du spännande gäster och lyssnar till samtal som går på djupet. Fullmatade utbildningsavsnitt varvas med kortare intervjuer där aktivister, forskare, läkare, artister, advokater och politiker delar med sig av sin kunskap och åsikter om allt som rör Palestina.

PalestinaPodden finns på alla plattformar där poddar finns, och du hittar också avsnitten på poddens hemsida.

Våra temaskrifter finns att ladda ned gratis som pdf.

Vilka är egentligen bosättare? Vad är FN:s delningsplan? Varför finns det flyktingläger i Palestina? Vad betyder Nakba? Hur påverkar ockupationen Palestinas klimat och miljö? Och hur ska det bli fred?

Vi reder ut begreppen kring en av de mest laddade konflikterna i världen – och förklarar varför vi inte kallar det som pågår i Palestina och Israel för en konflikt. Vi ser tillbaka i historien, skärskådar dagens situation och blickar framåt mot en bättre framtid.

Palestina: Ockupation, Palestina: Motstånd och Palestina: Klimat & Miljö finns att läsa här tillsammans med ett urval av annat faktamaterial (välj helskärmsläge för bästa läsupplevelse). Vill du beställa tryckta skrifter mot portokostnad (75 kr)? Mejla oss på info@palestinagrupperna.se! 

PalestinaPodden

BDS står för bojkott, desinvestering och sanktioner. BDS-rörelsen är en internationell antirasistisk rörelse som leds av palestinier. 2005 enades över 170 palestinska organisationer i det som kallas BDS-uppropet. Inspirerade av kampen mot apartheid i Sydafrika formulerades en vädjan till internationella organisationer och individer att tillämpa BDS tills dess att ockupationen upphör och Israel lever upp till sina åtaganden enligt internationell rätt.

BDS-rörelsen riktar sig aldrig mot enskilda individer, utan uppmanar till bojkott av bolag och institutioner som bidrar till ockupationen och förtrycket av palestinier. Bojkott handlar om att uppmana konsumenter att inte handla från vissa företag, men också akademisk, kulturell och idrottsbojkott. Desinvestering handlar om att uppmana företag, banker och andra aktörer att inte investera i den israeliska marknaden. Sanktioner är ett verktyg som stater och internationella organ, till exempel FN och EU, kan använda mot länder som bryter mot internationella lagar och överenskommelser.

Palestinagrupperna är en del av BDS-rörelsen och var den första svenska organisationen som ställde sig bakom det palestinska BDS-uppropet. Vi ser BDS som ett av de mest effektiva verktygen att få ett slut på förtrycket av palestinier och uppnå en rättvis fred.

BDS-rörelsen har vuxit sig stark och vunnit många segrar. Läs mer om BDS.

Organisationer

Palestinian BDS National Committee

En koalition av palestinska civilsamhällesorganisationer som leder och samordnar den internationella BDS-rörelsen.

The Palestinian Campaign for the Academic and Cultural Boycott of Israel (PACBI) 

En del av Palestinian BDS National Committee som arbetar för en kutlurell och akademisk bojkott av Israel.

Who Profits

Databas som samlar information om företag med verksamhet på ockuperat palestinskt område.

NGO:s i Palestina och Israel

Active Stills

ActiveStills är ett fotokollektiv som använder fotografi som verktyg för social förändring. De kämpar för ett slut på ockupationen och mot rasism och förtryck i alla former.

alQaws

Palestinsk organisation som arbetar med HBTQ-frågor.

Breaking the Silence

En grupp av före detta israeliska soldater som valt att berätta om övergrepp som begås i Palestina av den israeliska armén.

BT'selem

Israelisk människorättsorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina. Fakta och rapporter.

Coalition of Women for Peace

En koalition av nio fredsorganisationer bestående av israeliska, judiska och palestinska kvinnor.

Combatants for Peace

En rörelse som bildades av före detta israeliska soldater och palestinska ”fighters”. De har lämnat sina vapen och arbetar fredligt för att få ett slut på ockupationen.

Gush Shalom

Gush Shalom arbetar främst med opinionsbildning i det israeliska samhället mot ockupationen.

Jahalin Solidarity

Arbetar med beduiner, främst de som bor i Area C och Östra Jerusalem och som hotas av fördrivning.

Kairos Palestine

Kairos Palestina är en kristen organisation som 2009 gav ut dokuemtet Ett sanningens ögonblick (A Moment of Truth), även känt som Kairosdokumentet. Organisationen arbetar för ett slut på Israels ockupation och en rättvis fred.

Negev Coexistence Forum for Civil Equality (NCF)

NCF arbetar för fulla rättigheter för alla som bor i Negev/Naqaböknen i Israel och mot diskrimineringen av beduinerna där.

New Profile

Israelisk feministisk organisation som arbetar mot det militariserade samhället i Israel. Stödjer unga som vägrar att göra militärtjänst i Israel.

Parents Circle - Families Forum

Israeliska och palestinska familjer som verkar för fred genom sitt arbete med att omvärdera synen på motparten i konflikten.

Palestinian Academic Society for the Study of International Affairs (Passia)

Passia är en organisation som arbetar med att sprida kunskap om Palestina genom att analysera aktuella politiska frågor, akademisk forskning och publicera olika rapporter. Fakta, statistik och kartor.

Palestinian BDS National Committee

En koalition av palestinska civilsamhällsorganisationer som leder och samordnar den internationella
BDS-rörelsen.

Peace Now

Israels äldsta fredsorganisation med bra information om bosättningar.

PNGO

The Palestinian Non Governmental Organisation Network (PNGO) är en paraplyorganisation för palestinska NGO:s. Syftet med nätverket är att stärka det civila samhällets demokratiska krafter.

Ta’ayush

Ta’ayush är en gräsrotsorganisation som bildades av palestinier och israeler som tillsammans verkar mot rasism och segregation.

FN-organ och internationella organisationer

United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (Unesco)

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.

United Nations Development Programme (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) arbetar  för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, främja fredliga samhällen och stötta  länder att nå Globala målen till år 2030.

United Nations Office for Humanitarian Affairs (OCHA)

FN:s organ för samordning av humanitärt bistånd. Arbetar med observation av den humanitära situationen.

United Nations Population Fund (UNFPA)

FN-organ som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa världen över. FN:s befolkningsfonds arbete ska syfta till alla kvinnors, mäns och barns rättigheter att kunna leva hälsosamma liv.

United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA)

UNRWA är FN:s organ för de palestinska flyktingarna. UNRWAs ansvar omfattar utbildning, hälsovård, infrastruktur i flyktinglägren, samt akuthjälp.

Svenska organisationer och myndigheter

Act Svenska kyrkan

I Israel och Palestina arbetar Svenska kyrkan för dialog mellan kristna, judar och muslimer. De arbetar för en rättvis fred och ger långsiktigt stöd och i perioder katastrofhjälp.

Studieförbundet Bilda

Förbundet är ett av Sveriges tio studieförbund och erbjuder folkbildning; kurser, studiecirklar och kulturprogram. De är organiserade i sex regioner med verksamhet i hela landet och ett studiecenter i Jerusalem.

Diakonia

Diakonia arbetar tillsammans med lokala partners för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. De har ett kontor och flera samarbetspartners i Palestina.

Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI)

Eappi är ett internationellt följeslagarprogram i Palestina och Israel. Syftet med den internationella närvaron är att stärka respekten för folkrätten, samt att stödja utsatta grupper– såväl palestinier som israeler.

Folke Bernadotteakademin

Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. De arbetar med utbildning, internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete.

ForumCiv

ForumCiv arbetar för ett starkt och aktivt civilsamhälle där människor har makt att förändra sina liv och skapa förändring på lokal, nationell och global nivå. Forum Civs projektstöd riktar sig till organisationer som arbetar för att förändra maktstrukturer, ojämlikhet och fattigdom.

Globalportalen

Globalportalen drivs av ForumCiv består av ett gäng biståndsorganisationer, studieförbund och folkhögskolor.

Individuell Människohjälp (IM)

IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Bedriver verksamhet på Västbanken och i Gaza.

Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf)

Ett forum för judar i Sverige med syftet att aktivt arbeta för fred mellan israeler och palestinier. JIPF-bladet, JIPFs nyhetsblad kommer ut ca fyra gånger per år.

Kvinna till Kvinna

Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter sedan 1993. De finns på plats i drygt 20 länder och har flera kontor i Mellanöstern. De arbetar för att stödja kvinnor och ge dem makt över sina egna liv och inflytande i samhället.

Olof Palmes Internationella Center

Olof Palmecentret är den svenska arbetarrörelsens organisation för internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning. I Palestina arbetar Palmecentret med marginaliserade grupper, framförallt ungdomar och kvinnor. Syftet är att ge kunskap om rättigheter, och uppmuntra till en aktiv roll för att bidra till förändring.

Ship to Gaza

Gräsrotsrörelse som jobbar för att bryta blockaden mot Gaza.

Sida

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering med utvecklingssamarbete.

Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (ICJ-S) är en sammanslutning av jurister med uppgift att främja mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer i Sverige såväl som i andra länder. Har bland annat i samarbete med lokala partnerorganisationer genomfört ICJ-S en utbildning för verksamma jurister och juridikstuderande i Gaza.

Socialdemokrater för tro och solidaritet

Socialdemokrater för tro och solidaritet har förutom sitt mångåriga politiska engagemang nära kontakter med fredsrörelser och människorättsorganisationer både i Israel och Palestina. Med stöd från Olof Palmes Internationella Center bidrar de ekonomiskt till den partipolitiskt oberoende organisationen Civitas arbete med att utbilda ungdomar i Gaza i demokratifrågor.

Svenska utrikesdepartementet (UD) Mellanöstern och Nordafrikaenheten (MENA)

Enheten ansvarar för Sveriges utrikes-, handels- och biståndspolitiska relationer med länderna i Mellanöstern, inklusive Iran och Irak, samt Nordafrika. Enheten svarar också för underlag och analyser inför svenska ställningstaganden i frågor som rör EU:s relationer med dessa länder samt bevakar svenska intressen och sköter kontakterna med de regionala organisationerna i området.

We Effect

We Effect (tidigare Kooperation utan Gränser) är en biståndsorganisation som bildades 1958 av den svenska kooperationen. Bedriver utvecklingsprojekt inom jordbruksfrågor i Palestina.

NGO:s som arbetar med internationell rätt och mänskliga rättigheter

Acri – The Association for Civil Rights in Israel

Acri är Israels äldsta organisation för mänskliga rättigheter och hanterar hela spektrat av rättigheter och medborgerliga fri- och rättighetshetsfrågor i Israel och Palestina.

Adalah - The Legal Center for Arab Minority Rights in Israel

Människorättsorganisation med speciellt fokus på diskrimineringen av den arabiska minoriteten med israeliskt medborgarskap i Israel.

Al Haq

En oberoende NGO som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina sedan 1979. Etablerades för att försvara mänskliga rättigheter och ett demokratiskt rättssystem på palestinskt område.

Al Mezan

En människorättsorganisation i Gaza

Birzeit University – Institute of law (IoL)

Institution som arbetar för att modernisera och utveckla rättssystemet i Palestina. Bland annat erbjuder man utbildningar både på akademisk och på yrkesmässig nivå.

B'Tselem

Israelisk människorättsorganisation som arbetar med att väcka debatt i det israeliska samhället om ockupationen i Palestina. Skriver rapporter, tidskrifter, faktablad och kartor.

Civil rights defenders

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. De bedriver påverkansarbete, juridiska processer och informerar om situationen för mänskliga rättigheter globalt.

Defence for Children International Palestine (DCI/PS)

Arbetar för att främja och försvara barns rättigheter. Dokumenterar och övervakar övergrepp mot barn. Ger juridisk hjälp till barn och deras familjer.

Diakonias IHL-program

En resursdatabas om Internationell humanitär rätt.

Hamoked

HaMoked är baserade i Jerusalem och ger stöd till palestinier som lever under israelisk ockupation och som utsätts för brott mot mänskliga rättigheter.

Human Rights Watch

Human Rights Watch en oberoende organisation som försvarar mänskliga rättigheter världen över. Varje år publicerar Human Rights Watch mer än 100 rapporter och sammanställningar av hur de mänskliga rättigheterna respekteras.

International Commission of Jurists (ICJ)

Arbetar med tolkning av internationell lag och implementeringen av de mänskliga rättigheterna.

Jewish Voice for Peace

Fredsaktivister som verkar för fred, social rättvisa och mänskliga rättigheter.

Palestinian Center for Human Rights (PCHR)

Centrets arbete är baserat på dokumentation och undersökningar av brott mot mänskliga rättigheter samt juridisk rådgivning för privatpersoner och grupper.

Physicians for Human Rights

En israelisk människorättsorganisation som arbetar för rätten till hälsa, för både israeler, palestinier och flyktingar som befinner sig i Israel.

Rabbies for Human Rights

Arbetar för religionsdialog och för mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska områdena.

The Public Committee Against Torture in Israel

Människorättsorganisation som arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska följas i de israeliska fängelserna där bland annat tortyr används som förhörsmetod.

Yesh Din – Volunteers for Human Rights

En israelisk frivilligorganisation som bildades 2005 och har sedan dess arbetat för att skydda de mänskliga
rättigheterna för palestinier som lever under israelisk ockupation. De arbetar för ett stopp på ockupationen.

Nyhetskanaler

Al Jazeera English

Internationell nyhetssida med stort fokus på Mellanöstern.

MEM, Middle East Monitor

Nyheter, artiklar, rapporter, forskning.

Electronic Intifada

Nyheter och analyser

This week in Palestine

Magasin som både trycks och finns på nätet. Artiklar om palestinska idrott och kultur. Kalender med evenemang i Palestina.

+972

Ett bloggkollektiv som publicerar nyheter, analyser och videos.

Haaretz

Israelisk dagstidning med nyheter, debatt och analyser från Israel och Palestina.

Lästips!

Ajami, Fouad The Arab Predicament – Arab Political Thought and Practice since 1967 Cambridge University Press, 1992

Ashrawi, Hanan This Side of Peace Touchstone, 1996

Barsamian, David The Pen and The Sword – Conversations with Edward W. Said Haymarket Books, updated edition 2010

Bennis, Phyllis Understanding the Palestinian-Israeli Conflict Interlink Publishing, Seventh edition 2018

B. Qumsiyeh, Mazin Sharing the Land of Canaan – Human Rights and the Israeli-Palestinian Struggle Pluto Press, 2004
B. Qumsiyeh, Mazin Popular Resistance in Palestine Pluto Press, 2010 

Bryt tystnaden. Israeliska soldaters vittnesmål från de ockuperade områden Leopard förlag, 2013

Burén, Göran Mordet på Folke Bernadotte Leopard förlag, 2012
Burén, Göran Alla människors lika värde Celanders förlag, 2017

Carter, Jimmy Peace not apartheid Simon & Schuster NY, 2006

Chacour, Elias We belong to this Land University of Notre Dame Press, 2000
Chacour, Elias & David Hazard Blood Brothers. The Dramatic Story of a Palestinian Christian working for peace in Israel Baker Books, tredje upplaga 2013

Falk, Richard Palestina horisont. Mot en rättvis fred Alhambra, 2017

Gahrton, Per Palestinas frihetskamp. Historia, analys och personliga iakttagelser Carlssons, 2008

Hedlund Thulin, Kristina Lika i värde och rättigheter. Om mänskliga rättigheter Nordstedts juridik, tredje upplagan 2008

Hirst, David Geväret och Olivkvisten Alhambra, 2011

Hourani, Albert A History of the Arab Peoples Harvard University Press, third edition 2013
Hourani, Albert De arabiska folkens historia Alhambra, 1991

Hussein, Ahmed Den välkända konflikten och den efterlängtade freden Ord & Visor, 2003

Ibn, Khaldun Prolegomena - En introduktion till världshistorien Alhambra, andra upplaga 2013

Karlsson, Ingmar Roten till det onda Historisk media, 2017
Karlsson, Ingmar Folket som inte fick finnas: palestiniernas historia Historiska media, 2023

Khalidi, Rashid Palestinian Identity Columbia University Press, updated edition 2020 

Khalidi, Walid Before their diaspora – A photographic history of the Palestinians 1876-1948 Institute for Palestine studies, Washington DC, 1984

Kamrava, Mehram The modern Middle East - A political history since the first world war University of California Press, third edition 2013

Kamrava, Mehram The impossibility of Palestine. History, geography, and the road ahead Yale Univeristy Press, 2016

Mattson, Mats Staus Quo Daidalos 2017

Olofsson, Gunnar & Österholm, Peo Vad händer i Palestina? Bullfinch Publishing, 2016
Olofsson, Gunnar Israel: ockupation och apartheid Oktoberförlaget, 2024

Pappe, Ilan Den etniska rensningen av Palestina Karneval förlag, 2017 (andra utgåva 2024)
Pappe, Ilan Ten myths about Israel VERSO, 2017
Pappe, Ilan The biggest prison on earth: A History of the Israeli Occupation of Palestine Oneworld Publication, 2015
Pappe, Ilan Kort historik över Israel-Palestinakonflikten Karneval förlag, 2024 

Peled, Miko Generalens son: en israels resa genom Palestina Recito förlag, 2017

Rosenberg Göran Det förlorade landet Albert Bonnier förlag, 2007 (nyutgåva 2025)

Said, Edward After the last sky Pantheon, 1985 
Said, Edward Fred utan land Ordfront förlag, 1997
Said, Edward From Oslo to Iraq and the Road Map Vintage Books, 2004
Said, Edward Orientalism. Ordfront förlag, 1993
Said, Edward The Politics of Dispossession Vintage Books, 1995 

Sand, Shlomo Skapandet av det judiska folket Voltaire, 2012

Shehadeh, Raja Strangers in the House. Coming of Age in occupied Palestine Penguin Books, 2003

Shibli, Adania En oansenlig detalj Bokförlaget Tranan, 2021

Svensson, Evert Vägen till Palestina - Två folk och ett stycke jord Alhambra, tredje upplaga 2012

Svensson, Mats Apartheid is a crime Cune Press, 2019

Wirtén, Per Berättelserna: Mellanöstern efter kolonialismen Norstedts, 2019

Turismen är viktig för Israel. Genom påkostade PR-kampanjer försöker staten och turistindustrin tvätta bort associationer till ockupation, förtryck och apartheid. Jerusalem marknadsförs som Israels kulturhuvudstad och Tel Aviv som en symbol för frihet. Israel lockar med Prideparader (så kallad pinkwashing), stränder och nattliv. Det är vanligt att resebolag erbjuder paketresor till Israel och att det då ingår besök i Betlehem och Östra Jerusalem, utan att det framgår att dessa är palestinska städer under ockupation. BDS-rörelsen, och Palestinagrupperna, uppmanar till turistbojkott.

För den som vill besöka Palestina kan man åka som turist, men det finns också internationella organisationer som ordnar studieresor och palestinska organisationer som erbjuder resor där man kan kombinera semester med solidaritetsarbete. Till exempel genom att delta vid olivskörden och samtidigt lära sig mer om situationen.

Det som brukar kallas Israel-Palestinakonflikten beskrivs sällan som en konflikt om mark, vatten och naturtillgångar, trots att det är en central aspekt. Ockupationsmaktens kontroll och exploatering av palestinska naturtillgångar sker genom konfiskering av mark och vattenkällor, tvångsfördrivning av palestinier, byggande av bosättningar, murar och vägspärrar och genom administrativa system som hindrar palestinier tillträde. Tillsammans med utsläpp från industrizoner, dumpning av farligt avfall och militära attacker leder detta till stora miljöproblem och ökar palestiniernas klimatsårbarhet.

“Den israeliska ockupationens påverkan på det palestinska samhällets klimatsårbarhet är så genomgripande att ockupationen i sig själv är en klimatrisk.” UNDP, FN:s utvecklingsprogram

Allra mest akut är läget i Gaza. FN varnade redan 2012 för att om inte något drastiskt görs – omedelbart – är det snart inte längre möjligt att leva i Gaza. Minst 95 % av vattnet i Gaza var förorenat redan innan folkmordet inleddes 2023. Även på Västbanken är det nödläge, särskilt i Jordandalen.  

FAKTASKRIFT! Palestina: Klimat & Miljö

När vi pratar om klimatförändringar och miljöfrågor i Sverige tänker nog många i första hand på utsläpp och föroreningar i luft och vatten, kanske också förändrade temperaturer och mer oförutsägbart väder. För att värna om miljön försöker vi återvinna och källsortera, välja energisnåla alternativ, åka kollektivt, flyga mindre och kanske äta mindre kött. 

I Palestina är det omöjligt att förstå miljöproblemen utan att se den kontext i vilken de har uppstått, nämligen ockupationen och den genomgripande inverkan den har på varje del av samhället. Miljö och politik hänger ihop, och den israeliska ockupationen fördjupar Palestinas sårbarhet inför klimathotet. En rättvis fred är absolut nödvändig – inte minst av miljöskäl.

FAQ om klimat och miljö i Palestina

Hur påverkar ockupationen klimat- och miljösituationen i Palestina?
Israels ockupation och systematiska diskriminering begränsar palestiniers kontroll över mark, vatten och andra naturtillgångar, vilket ökar klimatsårbarheten. Ockupationen medför också infrastruktur som murar, bosättningar och vägar som tar mark i anspråk och förändrar landskapet. Det naturliga flödet av växter och djur hindras och pressen på ekosystem ökar. Allt detta gör naturen och människorna mer sårbara för klimatförändringar. Ockupationen försvårar samtidigt palestiniernas möjligheter att arbeta för en hållbar utveckling.

Varför är Gaza särskilt utsatt?
Gazaborna har under decennier saknat kontroll över sina naturtillgångar och har på grund av Israels mångåriga blockad och återkommande militära attacker hamnat i ett akut miljö- och klimatläge. Vattnet är förorenat, avlopps- och reningssystem är förstörda och nästan all odlingsmark är obrukbar.

Klimat- och miljökonsekvenserna av Israels folkmord är så stora att forskare talar om ekocid, alltså en systematisk och avsiktlig förstörelse av ekosystem som i princip gör Gaza obeboeligt. FN:s utvecklingsprogram UNDP varnade redan 2012 för att om inte något drastiskt gjordes skulle det snart inte längre vara möjligt att leva i Gaza. 

Hur stor är vattenojämlikheten mellan palestinier och israeler?
Israel kontrollerar majoriteten av vattenresurserna på palestinskt ockuperat område. Palestinier får inte använda vatten från sina grundvattenkällor, eller samla regnvatten, utan köper tillbaka sitt vatten från israeliska bolag. Palestinier konsumerar betydligt mindre vatten per person, i snitt ungefär 70 liter vatten om dagen, och israeler ungefär 300 liter, alltså fyra gånger så mycket. I vissa områden på Västbanken tvingas palestinierna klara sig på så lite som 20 liter om dagen och i Gaza är vattentillgången på grund av folkmordet nere på katastrofnivåer. I Gaza är minst 95 % av vattnet så förorenat och har så höga salthalter att det är olämpligt för mänsklig konsumtion.

Vad menas med grön kolonialism?
Grön kolonialism innebär bland annat att naturskyddsåtgärder – som exempelvis nationalparker och naturreservat – används för att ta mark från lokalbefolkningen. Det innebär också att lägga beslag på viktiga naturresurser. I Palestina är en central del av den israeliska ockupationspolitiken att begränsa palestiniers tillgång till bland annat mark och vatten. Israel etablerar nationalparker och naturreservat på palestinskt ockuperat område som kopplar samman bosättningarna med varandra och hindrar också palestinier från att använda sin egen mark, antingen till jordbruk eller för att låta sina djur beta. I havet utanför Gazas kust finns stora gasfyndigheter som Israel har tagit kontroll över.

Vad odlas och växer vilt i Palestina?
Palestina är till stora delar ett jordbrukssamhälle, känt för sin olivolja, frukter och grönsaker, örter som zaatar och maramiyeh och grödor som freekeh och maftoul. Men jordbruket, som så starkt präglar palestinsk kultur, språk och berättelser, hotas av både klimatförändringar, begränsad tillgång till vatten, rörelserestriktioner, bosättningarnas expansion och den israeliska statens konfiskering av mark, och multinationella jordbruksföretag. 

Fram till för ungefär trettio år sedan kunde man tydligt se säsongerna på de lokala marknaderna, i vilka frukter och grönsaker som fanns tillgängliga. Men idag ersätts den egna jordbruksproduktionen i snabb takt av import från Israel, som konkurrerar ut lokala produkter. Den mångfald av inhemska fröer som en gång fanns har till stor del bytts mot inköpta, och inte sällan genmodifierade, hybridsorter. Många palestinska kulturarvssorter har utrotats eller riskerar att försvinna och den mark palestinier kan odla på krymper hela tiden.

Det pågår olika initiativ för att rädda Palestinas kulturarvsgrödor från utrotning. Den fröbank som Palestinian Union of Agricultural Work Committees byggt upp, är ett exempel. I byn Battir, som togs upp på Unescos världsarvslista 2014, finns också ett lokalt fröbibliotek och i byns uråldriga terrasser odlas kulturarvssorter. 

Palestinas geografiska läge som en skärningspunkt mellan Europa, Asien och Afrika har gett landet en unik geografi och ett rikt ekosystem där man kan hitta djur och växter från alla tre kontinenter. Vissa arter är unika för området.

Många djur och växter är idag begränsade till krympande och försämrade livsmiljöer och vissa arter hotas av utrotning. Men det finns många som jobbar med att skydda och bevara dem, genom att kombinera ny och traditionell kunskap. Ett exempel är den sällsynta blomman Iris haynei, som bara växer på kullarna ovanför Marj Ibn Amer, ett av Palestinas mest bördiga områden, och i byn Faqqua. Att rädda irisen har förklarats vara en nationell angelägenhet och det görs stora insatser av framförallt Palestinian Wildlife Society (PWLS) tillsammans med barn och ungdomar från lokalsamhället och studenter från olika palestinska universitet. En botanisk trädgård har byggts upp i Faquaa, där man bland annat försöker odla Iris haynei från frö. 

Vad betyder olivträdet i Palestina?
Det långlivade, torktåliga olivträdet är kanske den starkaste symbolen för palestinsk identitet, kultur och historia. Olivträdet har odlats i tusentals år i Palestina och olivskörden spelar en stor roll i jordbruket – uppåt hundratusen familjer tjänar sitt levebröd genom att odla oliver. Många odlar också grönsaker och frukter i olivlundarna för att kunna skörda under hela året.

Olivträdets symboliska och ekonomiska betydelse gör att det också är måltavla för ockupationsmakten. Israel har konfiskerat eller förstört drygt en miljon palestinska olivträd och fruktträd. Palestinska bönder hindras från att nå sina olivodlingar genom vägspärrar, muren och snåriga tillståndssystem. De lever också med risken att bli attackerade av bosättare, eller att bosättare hugger ner eller sätter eld på olivlundarna. Nya militärorder om konfiskering av palestinsk mark brukar komma i samband med olivskörden under hösten, särskilt i områden som ligger i närheten av israeliska bosättningar.

Trots att palestinierna har internationell rätt på sin sida, skyddas inte olivodlarna av det internationella samfundet. Istället är det internationella och israeliska solidaritetsorganisationer som i samarbete med palestinska organisationer driver kampanjer för att stoppa förstörelsen av olivträd och för att nyplantera där det redan skett. Varje år under olivskörden åker aktivister till Västbanken för att fungera som skydd mot bosättarnas attacker. De senaste åren har våldet eskalerat till de värsta nivåerna av bosättarvåld någonsin.

Varför är bosättningarna dåliga för miljön?
Utöver att bosättningarna tar upp enorma arealer av palestinsk mark, får sopor och avloppsvatten från israeliska bosättningar också hälsokonsekvenser för palestinier. Avloppsvatten rinner ner från bosättningarna till palestinska byar nedanför och sopor dumpas. Den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem har också dokumenterat femton avfallsanläggningar i de stora industrizoner, byggda på ockuperad palestinsk mark, som ligger i anslutning till bosättningarna. Sex anläggningar hanterar farligt avfall som avloppsslam, smittsamt och toxiskt medicinskt avfall, oljor, lösningsmedel, metaller, elektroniskt avfall och batterier. De innehåller ämnen som utgör ett allvarligt hot mot människor och naturresurser i det palestinska ockuperade området.

Vad kan internationella aktörer göra?
Internationellt stöd kan bidra med finansiering och teknisk hjälp för att stötta lokala aktörer och projekt som arbetar för ökad hållbarhet och att ta till vara lokal kunskap. Men det allra viktigaste är att sätta politisk press för att klimat- och miljöfrågor ska hanteras ur ett rättviseperspektiv. Den israeliska ockupationen har enorma miljökonsekvenser och den måste upphöra – annars kvarstår grundorsaken till den kris som Palestina står inför.

Fröbanker, takodlingar och aktivism — så byggs motståndskraft

I vår skrift Palestina: Klimat & Miljö kan du lära dig mer om situationen i Palestina ur ett miljöperspektiv och de hot som palestinier står inför till följd av klimatförändringar och miljöförstöring. Du får också läsa om eldsjälar som driver ekologisk odling, investerar i förnyelsebar energi, planterar träd, satsar på rättvis handel, odlar grönsaker på tak i flyktingläger och skapar fröbanker.

Lyssna till PalestinaPodden om klimat- och miljörättvisa!

Klimat(o)rättvisa i Palestina
Möt svensk-palestinska Najla Abdellatif Vallander i ett samtal om klimaträttvisa, den israeliska ockupationens påverkan på miljön och läget på Västbanken, i Östra Jerusalem och i Gaza.

Klimat och miljö
Avsnittet bygger på skriften Palestina: Klimat & Miljö och blandar fakta med exempel på initiativ som sker runtom i Palestina för att bevara naturtillgångar, utbilda, forska och möta utmaningarna på klimat- och miljöområdet.

Avsnitten finns på plattformar där poddar finns, och på PalestinaPoddens hemsida. 

Källor till skriften Palestina: Klimat & Miljö (2022):
– Agha, Zena, Climate Change and the Palestinian Authority, Al-Shabaka, 2019
– Al Haq, Adaptation under Occupation: Climate Change Vulnerability in the Occupied Palestinian Territory, 2019
– al-Shalalfeh, Zeynab, Napier, Fiona & Scandrett, Eurig, Water Nakba in Palestine: Sustainable Development Goal 6 versus Israeli hydro-hegemony, 2017
– Amnesty, Israel’s Apartheid Against Palestinians: Cruel System of Domination and Crime against Humanity, 2022
– ARIJ, Poica, poica.org
– Björksell, Amanda, SLU, Fälten där livet utspelar sig – En studie av jordbrukets sociala och kulturella betydelser på Västbanken, 2020
– Butmeh, Abeer, Palestine is a climate justice issue, 2019
​​– Human Rights Watch, World Report 2022: Israel and Palestine
– International Union for Conservation of Nature, Resilience to Climate Change in Palestine – The Fine Balance between Floods and Droughts
– Lautze, Jonathan & Kirshen, Paul, Water allocation, climate change, and sustainable water use in Israel/Palestine: the Palestinian position, 2009
– Margolis, Eric, Climate Change Is Going to Hit Palestine Particularly Hard, The New Republic, juni 2020
– Naturskyddsföreningen, Vad säger den senaste IPCC-rapporten?, 2021
– Naturskyddsföreningen, Klimatlarm! 5 viktiga budskap från IPCC:s andra delrapport, 2022
– Naturvårdsverket, Miljösamarbete med Staten Palestina
– Palestinian BDS National Committee, Israeli Palestine is a climate justice issue - Israeli apartheid is not "green", 2019
– Palestinian Environmental NGOs Network, 2014 War on Gaza Strip: Participatory Environmental Impact Assessment, 2015
– Pratty, Freya, Palestinian activists seek climate justice under occupation, Al-Monitor, januari 2020
– Sabeel, Cornerstone, nr 61, 2011 
– Schaar, Johan, Miljö är politik, också i Mellanöstern, Mänsklig Säkerhet, november 2021
– Sida, Sida i världen: Palestina
– UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs
– UN Development Programme of Assistance to the Palestinian People, Climate Change Adaptation Strategy and Programme of Action for the Palestinian Authority, 2013
– UN Environment Programme, Palestine
– UN Environment Programme, Climate Change in the Mediterranean
– UN Environment Programme, State of Environment and Outlook Report for the oPt 2020
– Visualizing Palestine, Environmental Justice in Palestine Series, 2021
– We Effect, Vårt arbete i Asien
– Who profits, The Israeli Exploitation of Palestinian Natural Resources: Part I and Part II, 2016
– World Bank, Gaza Rapid Damage and Needs Assessment, juni 2021

Mer om klimat och miljö:
Palestina – Drömmar om framtiden
Här ska vi stanna – Kampen om land, vatten och frihet i Palestina
Temaskrifterna finns att läsa digitalt här.