Välkommen till Palestinagruppernas egen podcast, PalestinaPodden! Här möter du spännande gäster och lyssnar till samtal som går på djupet.
PalestinaPodden finns på alla plattformar där poddar finns, och du hittar också avsnitten på poddens hemsida.
PalestinaPodden har beviljats medel från Folke Bernadotteakademins (FBA:s) stöd till civilsamhället för fred och säkerhet. Läs mer på: www.fba.se/stod. Det är Palestinagrupperna i Sverige som ansvarar för innehållet.
Våra temaskrifter finns att ladda ned gratis som pdf.
Vilka är egentligen bosättare? Vad är FN:s delningsplan? Varför finns det flyktingläger i Palestina? Vad betyder Nakba? Hur påverkar ockupationen Palestinas klimat och miljö? Och hur ska det bli fred?
I en ny skriftserie reder vi ut begreppen kring en av de mest laddade konflikterna i världen – och förklarar varför vi helst inte kallar det som pågår i Palestina och Israel för en konflikt. Vi ser tillbaka i historien, skärskådar dagens situation och blickar framåt mot en bättre framtid.
Palestina: Ockupation, Palestina: Motstånd och Palestina: Klimat & Miljö finns att läsa här (välj helskärmsläge för bästa läsupplevelse). Vill du beställa de tryckta skrifterna mot portokostnad (75 kr för alla tre skrifterna)? Mejla oss på skrifter@palestinagrupperna.se!
Skrifterna har beviljats medel från Folke Bernadotteakademins (FBA:s) stöd till civilsamhället för fred och säkerhet. Läs mer på: www.fba.se/stod. Det är Palestinagrupperna i Sverige som ansvarar för innehållet.
BDS står för bojkott, desinvestering och sanktioner och är en metod i kampen för ett fritt Palestina. BDS-rörelsen är en internationell antirasistisk rörelse som leds av palestinier. 2005 enades över 170 palestinska organisationer i det som kallas BDS-uppropet. Inspirerade av kampen mot apartheid i Sydafrika formulerades en vädjan till internationella organisationer och enskilda att genomföra breda bojkottkampanjer till dess att ockupationen upphör och Israel lever upp till internationell rätt.
BDS-rörelsen riktar sig aldrig mot enskilda individer, utan uppmanar till bojkott av institutioner och företag som bidrar till ockupationen. Bojkott handlar om att uppmana konsumenter att inte handla från vissa företag, men också akademisk och kulturell bojkott (inklusive idrott). Desinvestering handlar om att uppmana företag att inte investera i Israel så länge ockupationen pågår. Sanktioner är ett verktyg som stater och internationella organ, till exempel FN och EU, kan använda mot länder som bryter mot internationella lagar och överenskommelser. Palestinagrupperna är en del av den internationella BDS-rörelsen.
BDS-rörelsen har vuxit sig stark och vunnit många segrar. Läs mer på våra sidor om BDS.
En koalition av palestinska civilsamhällesorganisationer som leder och samordnar den internationella BDS-rörelsen.
En del av Palestinian BDS National Committee som arbetar för en kutlurell och akademisk bojkott av Israel.
Databas som samlar information om företag med verksamhet på ockuperat palestinskt område.
Barghouthi, Omar. Boycott, Divestment, Sanctions: The Global Struggle for Palestinian Rights. 2011.
Hever, Shir. The political Economy of Israel´s Occupation: Repression Beyond Explotation. 2010.
Norén, Karl-Gunnar. Under ISAK:s paraply. 2006.
White, Ben. Israeli Apartheid - a beginner's guide. 2014.
ActiveStills är ett fotokollektiv som använder fotografi som verktyg för social förändring. De kämpar för ett slut på ockupationen och mot rasism och förtryck i alla former.
Palestinsk organisation som arbetar med HBTQ-frågor.
En grupp av före detta israeliska soldater som valt att berätta om övergrepp som begås i Palestina av den israeliska armén.
Israelisk människorättsorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina. Fakta och rapporter.
En koalition av nio fredsorganisationer bestående av israeliska, judiska och palestinska kvinnor.
En rörelse som bildades av före detta israeliska soldater och palestinska ”fighters”. De har lämnat sina vapen och arbetar fredligt för att få ett slut på ockupationen.
Gush Shalom arbetar främst med opinionsbildning i det israeliska samhället mot ockupationen.
Arbetar med beduiner, främst de som bor i Area C och Östra Jerusalem och som hotas av fördrivning.
Kairos Palestina är en kristen organisation som 2009 gav ut dokuemtet Ett sanningens ögonblick (A Moment of Truth), även känt som Kairosdokumentet. Organisationen arbetar för ett slut på Israels ockupation och en rättvis fred.
NCF arbetar för fulla rättigheter för alla som bor i Negev/Naqaböknen i Israel och mot diskrimineringen av beduinerna där.
Israelisk feministisk organisation som arbetar mot det militariserade samhället i Israel. Stödjer unga som vägrar att göra militärtjänst i Israel.
Israeliska och palestinska familjer som verkar för fred genom sitt arbete med att omvärdera synen på motparten i konflikten.
Passia är en organisation som arbetar med att sprida kunskap om Palestina genom att analysera aktuella politiska frågor, akademisk forskning och publicera olika rapporter. Fakta, statistik och kartor.
En koalition av palestinska civilsamhällsorganisationer som leder och samordnar den internationella
BDS-rörelsen.
Israels äldsta fredsorganisation med bra information om bosättningar.
The Palestinian Non Governmental Organisation Network (PNGO) är en paraplyorganisation för palestinska NGO:s. Syftet med nätverket är att stärka det civila samhällets demokratiska krafter.
Ta’ayush är en gräsrotsorganisation som bildades av palestinier och israeler som tillsammans verkar mot rasism och segregation.
Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) arbetar för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, främja fredliga samhällen och stötta länder att nå Globala målen till år 2030.
FN:s organ för samordning av humanitärt bistånd. Arbetar med observation av den humanitära situationen.
FN-organ som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa världen över. FN:s befolkningsfonds arbete ska syfta till alla kvinnors, mäns och barns rättigheter att kunna leva hälsosamma liv.
UNRWA är FN:s organ för de palestinska flyktingarna. UNRWAs ansvar omfattar utbildning, hälsovård, infrastruktur i flyktinglägren, samt akuthjälp.
I Israel och Palestina arbetar Svenska kyrkan för dialog mellan kristna, judar och muslimer. De arbetar för en rättvis fred och ger långsiktigt stöd och i perioder katastrofhjälp.
Förbundet är ett av Sveriges tio studieförbund och erbjuder folkbildning; kurser, studiecirklar och kulturprogram. De är organiserade i sex regioner med verksamhet i hela landet och ett studiecenter i Jerusalem.
Diakonia arbetar tillsammans med lokala partners för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. De har ett kontor och flera samarbetspartners i Palestina.
Eappi är ett internationellt följeslagarprogram i Palestina och Israel. Syftet med den internationella närvaron är att stärka respekten för folkrätten, samt att stödja utsatta grupper– såväl palestinier som israeler.
Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. De arbetar med utbildning, internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete.
ForumCiv arbetar för ett starkt och aktivt civilsamhälle där människor har makt att förändra sina liv och skapa förändring på lokal, nationell och global nivå. Forum Civs projektstöd riktar sig till organisationer som arbetar för att förändra maktstrukturer, ojämlikhet och fattigdom.
Globalportalen drivs av ForumCiv består av ett gäng biståndsorganisationer, studieförbund och folkhögskolor.
IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Bedriver verksamhet på Västbanken och i Gaza.
Ett forum för judar i Sverige med syftet att aktivt arbeta för fred mellan israeler och palestinier. JIPF-bladet, JIPFs nyhetsblad kommer ut ca fyra gånger per år.
Kvinna till Kvinna har arbetat för kvinnors rättigheter sedan 1993. De finns på plats i drygt 20 länder och har flera kontor i Mellanöstern. De arbetar för att stödja kvinnor och ge dem makt över sina egna liv och inflytande i samhället.
Olof Palmecentret är den svenska arbetarrörelsens organisation för internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning. I Palestina arbetar Palmecentret med marginaliserade grupper, framförallt ungdomar och kvinnor. Syftet är att ge kunskap om rättigheter, och uppmuntra till en aktiv roll för att bidra till förändring.
Gräsrotsrörelse som jobbar för att bryta blockaden mot Gaza.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering med utvecklingssamarbete.
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen (ICJ-S) är en sammanslutning av jurister med uppgift att främja mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer i Sverige såväl som i andra länder. Har bland annat i samarbete med lokala partnerorganisationer genomfört ICJ-S en utbildning för verksamma jurister och juridikstuderande i Gaza.
Socialdemokrater för tro och solidaritet har förutom sitt mångåriga politiska engagemang nära kontakter med fredsrörelser och människorättsorganisationer både i Israel och Palestina. Med stöd från Olof Palmes Internationella Center bidrar de ekonomiskt till den partipolitiskt oberoende organisationen Civitas arbete med att utbilda ungdomar i Gaza i demokratifrågor.
Enheten ansvarar för Sveriges utrikes-, handels- och biståndspolitiska relationer med länderna i Mellanöstern, inklusive Iran och Irak, samt Nordafrika. Enheten svarar också för underlag och analyser inför svenska ställningstaganden i frågor som rör EU:s relationer med dessa länder samt bevakar svenska intressen och sköter kontakterna med de regionala organisationerna i området.
We Effect (tidigare Kooperation utan Gränser) är en biståndsorganisation som bildades 1958 av den svenska kooperationen. Bedriver utvecklingsprojekt inom jordbruksfrågor i Palestina.
Acri är Israels äldsta organisation för mänskliga rättigheter och hanterar hela spektrat av rättigheter och medborgerliga fri- och rättighetshetsfrågor i Israel och Palestina.
Människorättsorganisation med speciellt fokus på diskrimineringen av den arabiska minoriteten med israeliskt medborgarskap i Israel.
En oberoende NGO som arbetar för mänskliga rättigheter i Palestina sedan 1979. Etablerades för att försvara mänskliga rättigheter och ett demokratiskt rättssystem på palestinskt område.
En människorättsorganisation i Gaza
Institution som arbetar för att modernisera och utveckla rättssystemet i Palestina. Bland annat erbjuder man utbildningar både på akademisk och på yrkesmässig nivå.
Israelisk människorättsorganisation som arbetar med att väcka debatt i det israeliska samhället om ockupationen i Palestina. Skriver rapporter, tidskrifter, faktablad och kartor.
Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. De bedriver påverkansarbete, juridiska processer och informerar om situationen för mänskliga rättigheter globalt.
Arbetar för att främja och försvara barns rättigheter. Dokumenterar och övervakar övergrepp mot barn. Ger juridisk hjälp till barn och deras familjer.
En resursdatabas om Internationell humanitär rätt.
HaMoked är baserade i Jerusalem och ger stöd till palestinier som lever under israelisk ockupation och som utsätts för brott mot mänskliga rättigheter.
Human Rights Watch en oberoende organisation som försvarar mänskliga rättigheter världen över. Varje år publicerar Human Rights Watch mer än 100 rapporter och sammanställningar av hur de mänskliga rättigheterna respekteras.
Arbetar med tolkning av internationell lag och implementeringen av de mänskliga rättigheterna.
Fredsaktivister som verkar för fred, social rättvisa och mänskliga rättigheter.
Centrets arbete är baserat på dokumentation och undersökningar av brott mot mänskliga rättigheter samt juridisk rådgivning för privatpersoner och grupper.
En israelisk människorättsorganisation som arbetar för rätten till hälsa, för både israeler, palestinier och flyktingar som befinner sig i Israel.
Arbetar för religionsdialog och för mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska områdena.
Människorättsorganisation som arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska följas i de israeliska fängelserna där bland annat tortyr används som förhörsmetod.
En israelisk frivilligorganisation som bildades 2005 och har sedan dess arbetat för att skydda de mänskliga
rättigheterna för palestinier som lever under israelisk ockupation. De arbetar för ett stopp på ockupationen.
Internationell nyhetssida med stort fokus på Mellanöstern.
Nyheter, artiklar, rapporter, forskning.
Nyheter och analyser
Magasin som både trycks och finns på nätet. Artiklar om palestinska idrott och kultur. Kalender med evenemang i Palestina.
Ett bloggkollektiv som publicerar nyheter, analyser och videos.
Israelisk dagstidning med nyheter, debatt och analyser från Israel och Palestina.
Ajami, Fouad. The Arab Predicament – Arab Political Thought and Practice since 1967. Cambridge University Press, 1992.
Ashrawi, Hanan. This Side of Peace. Touchstone, 1996.
Barsamian, David. The Pen and The Sword – Conversations with Edward W. Said. Haymarket Books, updated edition 2010.
Bennis, Phyllis. Understanding the Palestinian-Israeli Conflict. A Primer. Interlink Publishing, Seventh edition 2018.
B. Qumsiyeh, Mazin. Sharing the Land of Canaan – Human Rights and the Israeli-Palestinian Struggle. Pluto Press, 2004.
B. Qumsiyeh, Mazin. Popular Resistance in Palestine. Pluto Press, 2010.
Bryt tystnaden. Israeliska soldaters vittnesmål från de ockuperade områden. Leopard förlag, 2013.
Burén Göran. Mordet på Folke Bernadotte. Leopard förlag, 2012.
Burén Göran. Alla människors lika värda. Celanders förlag, 2017.
Carter, Jimmy. Peace not apartheid. Simon & Schuster NY, 2006.
Chacour, Elias. We belong to this Land. University of Notre Dame Press, 2000.
Chacour, Elias & David Hazard. Blood Brothers. The Dramatic Story of a Palestinian Christian working for peace in Israel. Baker Books, tredje upplaga 2013.
Falk Richard. Palestina horisont. Mot en rättvis fred. Alhambra, 2017.
Gahrton, Per. Palestinas frihetskamp. Historia, analys och personliga iakttagelser. Carlssons, 2008.
Gresvik Fredrik. Evig krig. Kagge, 2015.
Hedlund, Thulin, Kristina. Lika i värde och rättigheter. Om mänskliga rättigheter. Nordstedts juridik, tredje Upplagan 2008.
Heian-Engdal Marte. Israel. Historie, politikk og samfunn. Cappelen Damm, 2018.
Hourani, Albert. A History of the Arab Peoples. Harvard University Press, third edition 2013.
Hourani, Albert. De arabiska folkens historia. Alhambra, 1991.
Hussein, Ahmed. Den välkända konflikten och Den efterlängtade freden. Ord & Visor 2003.
Ibn, Khaldun. Prolegomena - En introduktion till världshistorien. Alhambra, andra upplaga 2013.
Karlsson, Ingmar. Roten till det onda. Historisk media, 2017.
Khalidi, Rashid. Palestinan Identity. Columbia University Press, updated edition 2020
Khalidi, Walid. Before their diaspora/A photographic history of the Palestinians 1876-1948. Institute for Palestine studies. Washington DC 1984.
Hirst, David. Geväret och Olivkvisten. Alhambra, 2011.
Kamrava, Mehram. The modern Middle East - A political history since the first world war. University of California Press, third edition 2013.
Kamrava, Mehram. The impossibility of Palestine. History, geography, and the road ahead. Yale Univeristy Press, 2016.
Mattson, Mats. Staus Quo, Daidalos 2017.
Olofsson, Gunnar & Österholm, Peo Vad händer i Palestina? Bullfinch Publishing, 2016.
Pappe Ilan. Den etniska rensningen av Palestina. Karneval förlag, 2017.
Pappe Ilan. Ten myths about Israel. VERSO, 2017.
Pappe Ilan. The biggest prison on earth. Oneworld Publication, 2019.
Peled, Miko. Generalens son : en israels resa genom Palestina. Recito Förlag, 2017.
Rosenberg Göran. Det förlorade landet. Albert Bonnier Förlag, 2007.
Said, Edward. After the last sky. Pantheon NY, 1985.
Said, Edward. Fred utan land. Ordfront, Sthlm 1997.
Said, Edward. From Oslo to Iraq and the Road Map. Vintage Books, New York 2004.
Said, Edward. Orientalism. Ordfront, 1993.
Said, Edward. The Politics of Dispossession. Vintage Books, New York 1995.
Sand Shlomo. Skapande av det judiska folket. Voltaire, 2012.
Sandercock, Josie m fl. Peace under fire. ISM-aktivister ger sina berättelser. Versoo, 2004.
Shehadeh, Raja. Strangers in the House. Coming of Age in occupied Palestine. Penguin Books, 2003.
Svensson, Evert. Vägen till Palestina - Två folk och ett stycke jord. Alhambra, tredje upplaga 2012.
Svensson Mats. Apartheid is a crime. Cune Press, 2019.
Wirtén, Per. Berättelserna: Mellanöstern efter kolonialismen. Norstedts, 2019.
Turismen är viktig för Israel. Genom påkostade PR-kampanjer försöker staten och turistindustrin tvätta bort associationer till ockupation och apartheid. Jerusalem marknadsförs som Israels kulturhuvudstad och Tel Aviv som en symbol för frihet. De rosatvättar (pinkwash) genom att locka med Prideparader och gröntvättar med festivaler som beskrivs som veganparadis.
Det är också vanligt att resebolag erbjuder paketresor till Israel och att det då ingår besök i Betlehem och Östra Jerusalem utan att det framgår att det är palestinska städer under ockupation. Palestinagrupperna uppmanar folk att inte turista i Israel. Åker man på en studieresa är det viktigt att besöka israeliska organisationer som arbetar för en rättvis fred.
För den som vill besöka Palestina finns det internationella organisationer som ordnar studieresor och palestinska organisationer som erbjuder resor där man kan kombinera semester med solidaritetsarbetet. Till exempel genom att delta vid olivskörden och samtidigt lära sig mer om situationen. Det går också att åka till Palestina som turist. Som resenär har du ett ansvar att då resa schyst. Organisationen Shyst resande har konkreta råd för hur du kan agera som turist för att gynna lokalsamhället och inte göra skada.
Amnesty International. Destination occupied. 2019.
Israels betongmur en turistmagnet – med hjälp av gatukonstnären Banksy DN. 2018.
This week in Palestine Monthly magazine
Finns i print och online, artiklar om vad som händer i Palestina och kalender över olika event.
The Politics and Power of Tourism in Palestine. 2018. ed. Rami. K. Isaac
Tourism and Hospitality in Conflict-Ridden Destinations. 2019. ed. Rami. K. Isaac
UNWTOs Tourism Highlights report 2018.
FNs organ för turism. Publicerar årlig statistik om turism.
Visit Palestine
Förutom den sedvanliga informationen i reseguiden finns dokument, biografier och historiskt material.
Alternative Tourism Group. Palestine.
Bradt Palestine. Sarah Irving. 2012.
DK Eyewitness Jerusalem, Israel and the Palestinian Territories. 2019.
Lonley Planet Israel & the Palestinian Territories. 2018.
Det som brukar kallas Israel-Palestinakonflikten beskrivs sällan som en konflikt om mark, vatten och naturtillgångar, trots att det är en central aspekt. Ockupationsmaktens kontroll över palestinska naturtillgångar genom bosättningar, murar, vägspärrar, militära zoner, konfiskering av mark, utsläpp från industrizoner, militära attacker och tvångsfördrivning av palestinier, får enorma konsekvenser för befolkningen och leder också till stora miljöproblem.
“Den israeliska ockupationens påverkan på det palestinska samhällets klimatsårbarhet är så genomgripande att ockupationen i sig själv är en klimatrisk.” UNDP, FN:s utvecklingsprogram
Allra mest akut är läget i Gaza. FN varnade redan 2012 för att om inte något drastiskt görs – omedelbart – är det snart inte längre möjligt att leva i Gaza. Minst 95 % av vattnet i Gaza är förorenat. Även på Västbanken är det nödläge, särskilt i Jordandalen.
FAKTASKRIFT! Palestina: Klimat & Miljö
När vi pratar om klimatförändringar och miljöfrågor i Sverige tänker nog många i första hand på utsläpp och föroreningar i luft och vatten, kanske också förändrade temperaturer och mer oförutsägbart väder. För att värna om miljön försöker vi återvinna och källsortera, välja energisnåla alternativ, åka kollektivt, flyga mindre och kanske äta mindre kött.
I Palestina är det omöjligt att förstå miljöproblemen utan att se den kontext i vilken de har uppstått, nämligen ockupationen och den genomgripande inverkan den har på varje del av samhället. Miljö och politik hänger ihop, och den israeliska ockupationen fördjupar Palestinas sårbarhet inför klimathotet. En rättvis fred är absolut nödvändig – inte minst av miljöskäl.
Ja! Initiativ sker runtom i Palestina för att bevara naturtillgångar, utbilda, forska och möta utmaningarna på klimat- och miljöområdet. I vår skrift Palestina: Klimat & Miljö kan du lära dig mer om situationen i Palestina ur ett miljöperspektiv och de hot som palestinier står inför till följd av klimatförändringar och miljöförstöring. Du kan också läsa om eldsjälar som driver ekologisk odling, investerar i förnyelsebar energi, planterar träd, satsar på rättvis handel, odlar grönsaker på tak i flyktingläger, skapar fröbanker och återanvänder regnvatten. Som i allt vi gör vill vi i skriften visa på hopp och inspirera till engagemang.
Källor till skriften:
– Agha, Zena, Climate Change and the Palestinian Authority, Al-Shabaka, 2019
– Al Haq, Adaptation under Occupation: Climate Change Vulnerability in the Occupied Palestinian Territory, 2019
– al-Shalalfeh, Zeynab, Napier, Fiona & Scandrett, Eurig, Water Nakba in Palestine: Sustainable Development Goal 6 versus Israeli hydro-hegemony, 2017
– Amnesty, Israel’s Apartheid Against Palestinians: Cruel System of Domination and Crime against Humanity, 2022
– ARIJ, Poica, poica.org
– Björksell, Amanda, SLU, Fälten där livet utspelar sig – En studie av jordbrukets sociala och kulturella betydelser på Västbanken, 2020
– Butmeh, Abeer, Palestine is a climate justice issue, 2019
– Human Rights Watch, World Report 2022: Israel and Palestine
– International Union for Conservation of Nature, Resilience to Climate Change in Palestine – The Fine Balance between Floods and Droughts
– Lautze, Jonathan & Kirshen, Paul, Water allocation, climate change, and sustainable water use in Israel/Palestine: the Palestinian position, 2009
– Margolis, Eric, Climate Change Is Going to Hit Palestine Particularly Hard, The New Republic, juni 2020
– Naturskyddsföreningen, Vad säger den senaste IPCC-rapporten?, 2021
– Naturskyddsföreningen, Klimatlarm! 5 viktiga budskap från IPCC:s andra delrapport, 2022
– Naturvårdsverket, Miljösamarbete med Staten Palestina
– Palestinian BDS National Committee, Israeli Palestine is a climate justice issue - Israeli apartheid is not "green", 2019
– Palestinian Environmental NGOs Network, 2014 War on Gaza Strip: Participatory Environmental Impact Assessment, 2015
– Pratty, Freya, Palestinian activists seek climate justice under occupation, Al-Monitor, januari 2020
– Sabeel, Cornerstone, nr 61, 2011
– Schaar, Johan, Miljö är politik, också i Mellanöstern, Mänsklig Säkerhet, november 2021
– Sida, Sida i världen: Palestina
– UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs
– UN Development Programme of Assistance to the Palestinian People, Climate Change Adaptation Strategy and Programme of Action for the Palestinian Authority, 2013
– UN Environment Programme, Palestine
– UN Environment Programme, Climate Change in the Mediterranean
– UN Environment Programme, State of Environment and Outlook Report for the oPt 2020
– Visualizing Palestine, Environmental Justice in Palestine Series, 2021
– We Effect, Vårt arbete i Asien
– Who profits, The Israeli Exploitation of Palestinian Natural Resources: Part I and Part II, 2016
– World Bank, Gaza Rapid Damage and Needs Assessment, juni 2021
Palestinagruppernas temaskrifter:
Palestina. Drömmar om framtiden
Här ska vi stanna. Kampen om land, vatten och frihet i Palestina
Temaskrifter kan beställas från PGS mot portokostnad. De finns att läsa digitalt här.
Anera arbetar med att rena avloppsvatten och återanvända det i bevattning av åkrar och fruktträd. Anera etablerar också hydroponisk odling, där vatten används istället för jord.
ARIJ arbetar för en hållbar utveckling i det palestinska ockuperade området och för att palestinier ska få tillgång till sina egna naturresurser. ARIJ samlar forskning, sammanställer rapporter och tillhandahåller aktuell statistik.
CORE arbetar med att öka kunskapen om hållbara odlingsmetoder för att bidra till biologisk mångfald och matsäkerhet.
EEC i Beit Jala samarbetar med skolor, myndigheter och organisationer för att öka medvetenheten om miljöfrågor i Palestina och utrusta människor, särskilt unga, med kunskaper och färdigheter för att bevara naturens resurser.
Mahmiyat.ps är en webdatabas där inhemska djurarter, växtarter och naturområden presenteras i text, bild och interaktiva kartor. Syftet är att öka medvetenheten om Palestinas naturrikedom, om hoten mot miljön och om hur människor kan engagera sig. Webbplatsen ger också information om ekoturism och pågående miljöprojekt.
PFTA samlar rättvisemärkta kooperativ, producenter och exportörer. PFTA menar att rättvis handel leder till hållbar utveckling och skyddar marginaliserade producenter och arbetare.
PARC arbetar med jordbruk och miljö. PARC har mycket fakta på sin hemsida.
Jordens vänner Palestina är en paraplyorganisation för flera palestinska aktörer i civilsamhället som arbetar med miljörelaterade frågor.
Palestinian Hydrology Group har fokus på vattenfrågan och tillhandahåller aktuell forskning.
Palestinas geografiska läge som en skärningspunkt mellan Europa, Asien och Afrika har gett landet en unik geografi och ett rikt ekosystem där man kan hitta djur och växter från alla tre kontinenter. PWLS arbetar med att bevara och öka mångfalden av växter och djurarter i Palestina. De bedriver forskning, utbildning, ringmärkning av fåglar och har fågelstationer runt om på Västbanken och i Gaza.
Gaza är en smal kustremsa utmed Medelhavet där drygt två miljoner palestinier bor. Det är ett av världens mest tätbefolkade områden, där människor instängda under en omänsklig blockad och saknar tillgång till det mest grundläggande, som rent vatten. Halva Gazas befolkning är barn och två tredjedelar är flyktingar från andra delar av det historiska Palestina. Arbetslösheten är skyhög och runt 80 procent lever under fattigdomsgränsen. Gaza har under Israels år av blockad utsatts för flera förödande anfallskrig som lett till tusentals döda och skadade och orsakat massiv förstörelse av bostäder, sjukhus, skolor, reningsverk och annan viktig infrastruktur.
I samband med sexdagarskriget 1967 ockuperades Gaza av Israel, som byggde bosättningar där precis som i det övriga ockuperade palestinska området. 2005 utrymde Israel sina bosättningar i Gaza. Sammanlagt 7600 bosättare fick nya hem i Israel eller i bosättningar på Västbanken. De militära förband som hade haft i uppgift att beskydda bosättarna lämnade också Gaza. Israel har dock fortsatt att kontrollera luftrummet, kusten och havet och gränsövergångar, valuta, in- och utförsel av människor och varor, och har försatt befolkningen under blockad sedan Hamas övertog makten i Gaza 2007. Sammantaget har det inneburit en ekonomisk och humanitär katastrof.
I maj 2017 startade Återvändandemarschen, The Great March of Return som stora folkliga ickevåldsdemonstrationer mot ockupationen och för rätten att återvända. Under flera år hölls protester vid det stängsel som Israel byggt för att stänga in befolkningen, marscher som Israel bemötte med brutalt våld. Tusentals människor sköts av israeliska prickskyttar, många med skador för livet. Över 300 människor dödades.
Samma år som Återvändandemarschen inleddes, förklarade en FN-rapport att "tröskeln för att Gaza är omöjligt leva i redan har passerats." Under hela perioden som blockaden varat har FN och hjälporganisationer larmat om den katastrofala humanitära situation som den och de storskaliga angreppskrigen orsakat. Under dessa krig har den israeliska arméns attacker medvetet riktats mot bostadsområden, internationella mediekontor, sjukhus och skolor, kritisk infrastruktur som elnät och det enda reningsverket för avloppsvatten.
Detta är krigsförbrytelser som begåtts med absolut straffrihet. Samtidigt har den ekonomiska blockaden gjort att material för återuppbyggnad inte kunnat levereras till Gaza för att reparera skadorna. Befolkningen har heller aldrig fått minsta chans att återhämta sig och en mycket hög andel av gazaborna, i synnerhet barn och unga, är djupt traumatiserade.
Gilbert Mads, Erik Fosse. 2009. Ögonen i Gaza.
Gilbert Mads. 2014. Night in Gaza.
Ormestad Catrin. Gaza – en kärlekshistoria. 2019. Tenenbaum.
Levy Gideon. 2011. Gaza, mitt älskade. Karneval förlag.
Enligt FNs delningsplan från 1947 skulle Jerusalem vara en internationellt administrerad stad, delad mellan israeler och palestinier. Men Israel annekterade Västra Jerusalem redan 1948 och rensade staden från palestinier. Den östra delen ockuperades under sexdagarskriget 1967. Efter det har Israel systematiskt flyttat gränsen för Västra Jerusalem österut och beslöt 1980 genom en lag att annektera även Östra Jerusalem. FN:s säkerhetsråd antog genast resolution 478 som ogiltigförklarade lagen och bad samtliga FN-stater att flytta sina eventuella ambassader från Jerusalem.
Israel har placerat regering och parlament i Jerusalem, men alla länder med diplomatiska förbindelser med Israel har alltså sina ambassader i Tel Aviv eller andra kuststäder. El Salvador var det sista landet som flyttade sin ambassad från Jerusalem, just med anledning av att FN inte erkänner Jerusalem som Israels huvudstad. 2017 beslutade USA att flytta sin ambassad till Jerusalem, ett kontroversiellt beslut som ledde till protester över hela världen.
Idag finns det fler än 200 000 illegala israeliska bosättare runt om i Östra Jerusalem. Gamla Stan, den intilliggande byn Silwan och mer nyligen Ras Al-Amud, Sheikh Jarrah och Musara är ständigt utsatta för attacker av olika slag från extrema bosättargrupper vars mål är att ta över så mycket palestinsk egendom som möjligt i Jerusalem.
Asali, KJ (ed). Jerusalem in History. Olive Bransch Press 2000.
Jerusalems historia från bronsåldern till nutid. Bidrag från nio internationella akademiska experter inom området.
Gröndahl, Mia. Drömmen om Jerusalem: Journal 2005.
Tips på andra böcker om Jerusalem finns bland annat att hitta på PASSIAs hemsida.
Hälsosituationen i Palestina påverkas på många sätt av ockupationen Murar och militära vägspärrar på Västbanken gör att människor ofta inte får vård i tid och blockaden av Gaza har förödande konsekvenser för sjukvården.
Det palestinska hälsosystemet är uppbyggt utifrån ett flertal aktörer. Efter Osloavtalet 1993 övertog Ministry of Health det övergripande ansvaret för hälsovården på Västbanken, i Gaza och Östra Jerusalem. Men fortfarande drivs en stor del av sjukvården av NGOs (icke-statliga organisationer) eller av privata aktörer. UNRWA, United Nations’ Relief and Work Agency ansvarar för primärhälsovården i de palestinska flyktinglägren.
GCMHP är en av de ledande organisationerna i Palestina med sitt unika sätt att arbeta för att förbättra den mentala hälsan för befolkningen i Gaza och att koppla samman hälsa med mänskliga rättigheter. Mycket av organisationens arbete riktar sig till barn och för att förbättra deras mentala ohälsa utbildar GCMHP lärare, föräldrar och andra nyckelpersoner i samhället som arbetar med och möte barnen i deras vardagsmiljö.
ICPH är ett forskningsinstitut som är knutet till Bir Zeit universitetet på Västbanken. Deras rapporter finns här: http://icph.birzeit.edu/research/publications
PCC är en organisation som arbetar i Östra Jerusalem och på flera platser på Västbanken. De tillhandahåller tjänster inom psykisk hälsa såsom terapi, psykologisk rådgivning, utbildning i psykosociala frågor.
PMRS är en av de största hälsovårdsorganisationerna i Palestina. Deras nationella hälsoprogram fokuserar på förebyggande hälsovård och utbildning för att stärka och uppmuntra alla till att delta i samhällsutvecklingen. PMRS strävar efter att förbättra den fysiska, mentala och sociala välbefinnande för alla palestinier.
PHRI arbetar för att alla invånare i Palestina och Israel får samma tillgång och rätt till hälsovård. Genom mobila kliniker erbjuder PHRS hälsovårdstjänster till patienter som annars inte skulle få tillgång till den hälsovårdsservice de är i behov av.
Internationella Röda korset och Röda Halvmånen är världens största humanitära nätverk en världsomspännande organisation som styrs av sju grundläggande principer: Mänsklighet, opartiskhet, neutralitet, oberoende, volontarism, universalitet och enhet.
Palestinska Röda Halvmånen grundades 1968 och är idag del av Internationella Röda Korset och Röda Halmånens rörelse. De tillhandahåller sjukhus och primärhälsovård, välfärdstjänster och ambulansservice till palestinier och andra i behov av hjälp i de ockuperade områdena och i diasporan.
PRCS har mer än 4 000 anställda på Västbanken och i Gaza, Libanon, Syrien, Egypten och Irak utöver de 20 000 frivilliga i PRCS nätverk.
UNRWA, FNs organ för de palestinska flyktingarna. UNRWAs ansvar omfattar utbildning, hälsovård, understöd infrastrukturen i lägren, samt akuthjälp.
Världshälsoorganisationen WHO är FN:s speciella organ för hälsofrågor.
Mycket bra information och statistik kring folkhälsa på Västbanken och på Gaza.
Historien om de palestinska flyktingarna berättas varje dag i Gaza och på Västbanken, bland palestinier i Israel, i flyktinglägren i arabvärlden och nästan i varje land på jorden – självklart också i Sverige. I den historien skrivs hela tiden nya kapitel, i takt med att fler palestinier tvingas lämna sina hem och nya generationer föds i flyktinglägren.
Staten Israel utropades i maj 1948 och det var också då det palestinierna kallar Al Nakba, den stora katastrofen, pågick som mest intensivt. Fler än 750 000 palestinier fördrevs från sina hem och drygt 400 byar jämnades med marken. Fördrivningen av palestinier började dock flera månader innan. I december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 194 om palestiniernas rätt att återvända till sitt hemland eller att få kompensation. Den rätten har ännu inte infriats.
De palestinska flyktingarna är i dag uppskattningsvis 5,6 miljoner. Drygt 40 procent av befolkningen i Palestina är flyktingar. En tredjedel av de registrerade palestinska flyktingarna bor utanför Palestina, många av dem i flyktingläger i grannländerna. I Libanon finns ca en halv miljon palestinska flyktingar, vars socioekonomiska situation är mycket svår. Arbetslösheten i lägren skyhög och många yrken är förbjudna för palestinier.
Arbetar med den palestinska flyktingfrågan med utgångspunkt i rättsliga principer och lagar. Bedriver forskning, lobbyarbete och deltar i samhällsdebatten.
Internationella arbetsorganisationens mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor som en förutsättning för fred.
Koordinerar internationellt humanitärt bistånd. Övervakning, information och rapportering.
UNRWA, FNs organ för de palestinska flyktingarna bildades den 8 december 1949 genom generalförsamlingens resolution 302 (IV) och började sitt arbete 1950. UNRWAs ansvar omfattar utbildning, hälsovård, understöd och infrastruktur i lägren, samt akuthjälp för omkring 5,6 miljoner registrerade palestinska flyktingar runt om i Mellanöstern.
Zochrot är en israelisk ideell organisation som arbetar med att öka medvetenheten om Al Nakba i det israeliska samhället och internationellt. På hemsidan finns en mängd resurser i form av rapporter, videomaterial, kartor och vittnesmål.
Khalidi, Walid. All That Remains: The Palestinian Villages Occupied and Depopulated by Israel in 1948 Institute for Palestine Studies (1992)
Masalha, Nur. Expulsion of the Palestinians. The Concept of ”Transfer” in Zionist Political Thought, 1882-1948 Institute for Palestine Studies (1992).
McGowan, Daniel. (ed) Remembering Deir Yassin: The Future of Israel and Palestine Voices & Visions (1998).
Morris, Benny The Birth of the Palestinian Refugee Problem: 1947-1949 Cambridge University Press (1989)
Morris, Benny The Birth of the Palestinian Refugee Problem Revisited Cambridge University Press (2004)
Pappe, Ilan. The ethnic cleansing of Palestine One World publications (2006).
Pappe, Ilan. A history of modern Palestine. One land, two peoples Cambridge University Press (2006).
S. H. Abu-Sitta. The Palestinian Nakba 1948 – The Register of Depopulated Localities in Palestine The Palestinian Return Centre (2000).
Bildarkiv: palestinska byar innan 1948
Abu, Sitta, Salman. Palestinian Right to Return. The Palestinian Return Center 1999.
Abu, Sitta, Salman. The Palestinian Nakba. The Palestinian Return Center 2000.
Hammarberg, Thomas, De palestinska flyktingarna: Efter fem decenniers svek – äntligen dags? Utrikesdepartementet, 2000.
The International Journal of Refugee Law Stödjer forskning och utveckling av flyktingrätt. Tillhandahåller en mängd material om flyktingfrågan.
PGS temaskrift Fördrivning och ockupation - om de palestinska flyktingarna (2016)
PGS temaskrift Palestina - Berättelser (2017)
Temaskrifterna kan beställas från PGS mot porto.
Tantura – Dokumentär om folkmordet i den palestinska byn Tantura. Under kriget 1948 avfolkades hundratals palestinska byar, bland dem Tantura, i det som israeler kallar frihetskriget och palestinierna kallar Al Nakba, katastrofen. (2022)
Farha – Det är 1948 och i en liten by i Palestina drömmer Farha om att får studera till lärare. I den lilla byn går vardagen sin stilla lunk, men allt förändras drastiskt när israeliska soldater stormar in och tvingar befolkningen på flykt. (2021)
Tornet – Animerad film för vuxna om Wardi som är född och uppvuxen i flyktinglägret Bourj el Barajne i Libanon. Genom Wardis ögon berättar filmen en historia om fördrivning och flykt, uppgivenhet och hoppfullhet och om hur livet ändå alltid fortsätter. (2018)
Vittnesmål finns bland annat insamlade av Zochrot. Podcasten Nakban av Bernt Hermele innehåller också en mängd vittnesmål från överlevare.
Enligt internationell rätt är det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta sin befolkning in på ockuperad mark, vilket är något som Israel gjort kontinuerligt sedan ockupationen inleddes 1967. Under fredsprocessen i början av 1990-talet fastslogs det att byggandet av israeliska bosättningar skulle upphöra, men byggandet har fortsatt sedan dess. Så sent som den 23 december 2016 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2334 som fastslår att bosättningarna är olagliga. Resolutionen säger vidare att bosättningarna är ett allvarligt hinder för att uppnå en tvåstatslösning. Idag bor fler än 700 000 israeliska bosättare på Västbanken, inkluderat Östra Jerusalem. Marken de är byggda på är stulen från palestinier.
I Hebron har 700 bosättarna tagit över stadskärnan och flera områden runt den gamla staden. Bosättarna i Hebron är de mest militanta och våldsamma. De bedriver kampanjer mot palestinierna för att ta över deras hus och marker. Fler än 2 000 soldater är stationerade i Hebron för att skydda bosättarna.
Israeliskt informationscenter för mänskliga rättigheter i ockuperade Palestina. Kanske mest känt för kampanjen som förser palestinier med videokameror för att dokumentera vad som händer i deras närhet. Skriver rapporter som finns att ladda ner på BT’selems hemsida.
Arbetar bland annat med frågor om stulen och konfiskerad mark, forskning och information.
Israelisk fredsorganisation som har webbplatsen Settlement Watch Info med information om de israeliska bosättningarna.
Koordinerar internationellt humanitärt bistånd. Övervakning, information och rapportering.
YAS är en organisation i Hebron som genom ickevåldsmetoder protesterar mot de illegala bosättningarna. De driver också påverkansarbete.
Pollack Taliah. Hebrons hemlighet. 2018. Bokförlaget Thorén & Lindskog.
I över 50 år har de flesta palestinier haft en barndom som varit en kedja av sammanhängande trauman. De som var barn 1967, när Israel ockuperade bland annat Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem, har nu egna barn eller till och med barnbarn. Det är den tredje generationen av palestinier som växer upp i en vardag präglad av oro, instabilitet, förtryck och våld. Barn skjuts med gummikulor i demonstrationer och misshandlas av både bosättare och soldater. De tvingas vänta i vägspärrarna tillsammans med sina föräldrar och de väcks när den israeliska armén gör nattliga räder. Tiotusentals barn har blivit hemlösa när deras hem har rivits.
Trots att Israel har skrivit under FN:s barnkonvention har den aldrig tillämpats på de ockuperade palestinska områdena. Barn så unga som nio eller tio år arresteras och utsätts för en behandling som kan liknas vid tortyr. Många barn har dödats under åren av ockupation. De har skjutits av soldater eller träffats av bomber, och de har begravts i bombade hus. Under kriget mot Gaza 2014 dödades fler än 400 barn.
Varje år döms 500-700 palestinska barn mellan 12-17 år i israeliska militärdomstolar. Sedan år 2000 har över 8 000 barn fängslats.
Israelisk människorättsorganisation som arbetar mycket med att väcka debatt i det israeliska samhället om ockupationen i Palestina. Skriver rapporter, tidskrifter, faktablad och kartor.
Arbetar för att främja och försvara palestinska barns rättigheter. Dokumenterar och övervakar barnövergrepp. Rättslig hjälp och försvar för barn.
Rädda barnen är en global barnrättsorganisation. De har publicerat flera rapporter om situationen för barn och unga i Palestina.
Arbetar med hälsa, näringskunskap, utbildningsfrågor, rättigheter för kvinnor och barn samt informationsarbete och kompetensutveckling.
Catherine Cook, Adam Hanieh, Adah Kay. Stolen youth. The Politics of Israel's Detention of Palestinian Children. Pluto Press, London 2004.
Arna’s Children – En dokumentärfilm av Juliano Mer Khamis om en teatergrupp för barn i Jenins flyktingläger. 2003.